De var väl själva fan

Idag, ska jag erkänna, har varit en riktig sån skit-dag. Av många olika och inte sammankopplade anledningar. ”En olycka kommer sällan ensam” brukar man ju säga. Å som lök på laxen, grädde på moset och glasyr på tårtan: Jag fick reda på att Slayer och Megadeth har ställt in! En av de konserter jag såg fram emot mest under hela våren. Jag har ju varit Megadeth-fan sen jag gick i högstadiet. (Det är jätte länge sedan, typ Countdown to Extinction länge). Man skyller enligt Live Nation på ”tidigare åtaganden” Med andra ord så har någon på bokningen tabbat sig. Eller så har någon i något band fått för sig att man hade något viktigare att göra. :o/ Men det stod att dom skulle återkomma. Så jag hoppas att dom gör det, för jag vill verkligen fota dem. Å se dem. Jag såg dem på Countdown to Extinction turnén för… *host och harkel* inte så jättemånga år sedan. (18!!! däm jag är gammal) Har inte hittat t-shirten än, men hoppas hitta den och får väl banta så jag kommer i den igen, om de nu kommer hit.

Hur som helst. Det finns fördelar med att det har gått några år. Som nu när jag kollade upp på youtube om det fanns några klipp, klart det fanns. Jag har nog aldrig sett en Megadeth video, de var inte direkt mainstream när det begav sig och youtube fanns inte på den tiden. Internet fanns inte på den tiden. Så här är min favorit låt med dem och en video jag aldrig sett. Kul. Hoppas att de får hål i sitt schema och kommer hit snart. Var jag står i konflikten Metallica-Megadeth? Gissa. Och jag är stolt över det!

Som tur är finns det ljusglimtar i tillvaron. Små saker som man kan ta fasta på, glädjas åt och fokusera på. Fokusera på det positiva helt enkelt. En skit-dag idag gör att det kanske kan bli en framgångsdag imorgon.