Tankar om Released Live and Unsigned

Ojoj, vilken kväll! Det var verkligen fullt ös hela kvällen.

Det började med att jag och Sandra inte stod på listan så vi höll på att inte komma in. Tillslut kom vi in ändå och fick massa skit av en av vakterna som var uppkäftig. Riktigt otrevliga människa på Göta Källare. Tillslut lyckades vi leta rätt på en arrangör och reda ut vad som var upp och ner. Då fick vi ett mycket trevligt bemötande och Backstage Pass.

Kvällen inleddes med Rock N Roll Allstars, då var det fortfarande ganska lungt, folk hade inte fått tillräckligt med Jäger innanför västen. (en av kvällens huvudsponsorer om inte det framgår smärtsamt uppenbart av bilderna)

Först ut var Seventribe som drog igång med ett ös utan like. Fantastiskt. Fullständigt kaos och en mardröm att försöka fota. Det fanns inget dike och publiken var väldigt motiverad till att stå längst fram och i största allmänhet leva rock-n-roll-rövare. Adrenalinet från scenen spridde sig snabbt till publiken. Eller var det tvärt om? Hur som helst: detta band vill jag väldigt gärna fota igen och med ett dike!

Sen kom Trashqueen, ett sleeze rockband från Skåne. De var riktigt bra och det var ingen lögn att det luktade hårspray! :o)

Sen kom Days of Jupiter, mitt rent musikalsikt favoritband för kvällen. Jag röstade på dem på nätet. Men det hjälpte tydligen inte. Ett gäng rockiga karlar från norrland.

Sist ut var Lucy Seven som var juryns wildcard. Även de ett riktigt bra band och med en sångare som inte skräder orden. Den fantastiska Bulls eyen som är målad på magen ger ett självklart blickfång.

Alla fyra banden var verkligen skitbra, jag blir så glad att det finns så många bra band i Sverige! Synd att inte fler av dem har skivkontrakt, men kom igen, idag: behöver man verkligen skivkontrakt? Alla kan lägga upp sina grejer på you tube, fejjan, myspace och Spotify. Jag hade hört väldigt många av Seventribes låtar när jag kom dit idag, bara för att de hade mycket material uppe som man kunde lyssna på. Det bandet är för övrigt väldigt bra på marknadsföring och varumärkesbyggning. Jag tror absolut att det är en del i framgången.

Alla fyra banden var även mycket trevliga att prata med. Jag har gjort intervjuer tidigare, men bara med stora sjukt rutinerade band som bara vill därifrån.

Jag hade trott att jag skulle få göra intervjuerna med banden innan de gick på, men det visade sig att jag fick dem direkt de gick av. Det kräver helt andra frågor och jag känner spontant att jag hade kunnat ställa andra frågor än jag gjorde. Jag spelade inte in intervjuerna utan körde på anteckningar istället. Ett misstag, men det fungerade okej.

Jag fick även göra en vinnar intervjun med Seventribe. Den spelade jag in, men jag fick göra den helt på ”gehör” eftersom jag inte var förberedd på det. Men det gick bra för det var en fantastisk energi i de killarna när de hade vunnit. Man stod i garaget och gjorde intervjuer med pressen men allt som oftast var det någon som gjorde ett utfall (Mike Thaison) och började springa på väggarna. Så mycket energi och adrenalin att det verkade vara svårt att tygla. De var naturligtvis sjukt glada och jag fick både massa hjärtliga kramar och blev bjuden att dricka Jäger ur vinnar pokalen. Detta tackade jag dock nej till av någon sjukt korkad anledning.

Det här bandet kommer gå långt. Hoppas jag, för jag vill att så många som möjligt ska få möjlighet att se dem på scenen, det är verkligen en upplevelse. Ett gäng underbara killar med mycket att ge. Jag hoppas jag får möjlighet att se dem igen, om inte annat så kanske på Sweden Rock.

Men det var fyra mycket bra band. Alla hade varit värdiga vinnare och jag hoppas verkligen att alla av dem får möjlighet att gå vidare på något sätt, för jag vill höra mer av alla fyra.

Nu ska jag gå å duscha och kanske sova lite. Men inte samtidigt. Eller vänta… tidseffektivisering? Värt att fundera på…

2 reaktioner till “Tankar om Released Live and Unsigned”

Kommentarer är stängda.