Lottapalooza!


Nedtrampat gräs – festivalfeeling!

I helgen skulle Lollapalooza gått av stapeln. Pearl Jam och massa mer, det blir ca 30 grader varmt ute på Gärdet i helgen. Nu stannar vi hemma istället och gör det bästa av situationen. Hemma hos mig blir det lite Lottapalooza! ”Vi” käkar falaffel med pommes och slabbiga burgare. Dag två glömmer jag äta för jag blivit distraherad av all musik och tar en våffla med chokladsås som man köar i 30 minuter till alldeles försent på kvällskröken. Jag kommer hinka 30 grader varm avslagen cola och vatten i solen på balkongen.

Kanske får jag packa ryggan full av kamerautrustning och ge mig ut på långvandring med alldeles för lite vatten och ingen toalett. Jag tar med mig toalettrengöring med stark artificiell citrondoft för att simulera doften från bajjamajjorna. Jag får stanna på någon bergsknalle och streama någon gammal konsert och onlineshoppa lite merch. Jag ringer upp  några random kompisar över någon videochat så kan vi skrika åt varandra med micken avstängd, prata teckenspråk och låssas förstå vad som menas fast man inte ens vet vilket ämne vi pratar om. I bakgrunden spelar jag galet hög musik från någon artist jag verkligen inte gillar men som spelar före favoritbandet.

Skvallret i väntan på att gå in i diket eller från pressrummet då? Det får flytta ut på sociala medier. Men att få gå in i diket, precis när konserten börjar, basen är så hög att hela bröstbenet vibrerar när man går förbi högtalarna. Att få försöka fånga ögonblicket när Howlin Pelle hoppar, någon annan posar, en tredje ger allt i solskenet. Upptäcka ett nytt band som fullständigt blåser de svettiga brallorna av en. Få höra fansen (jag inkluderat) som sjunger sig hesa efter att ha övat på låtarna i månader och taggat. Se rökpelaren av damm som stiger upp ifrån moshen. Det får vi spara på, det gör jag gladeligen även fortsättningsvis om det räddar hälsan, eller till och med livet, på en enda person. Det är en person med anhöriga, intressen, engagemang och personlighet.

Jag tänker inte spekulera i vad som komma skall, eller när, det enda jag vet är att vi inte vet. Än.

Lottapalooza kommer pågå hela sommaren, alla är välkomna att omfamna konceptet och alla delar dom vill. Kampa på balkongen? En liten förströelse i helgen kan vara att lyssna på BBC s sändningar från Glastonbury som skulle fyllt 50 år i år. Och här är några klipp som kan vara kul också:

https://youtu.be/WQn5a621pSc

https://youtu.be/_4BObpNQqNo

https://youtu.be/eEwm1rgZIAA

Ta det lugnt i värmen!

– – – – – – Uppdatering! – – – – – –

Eftersom alla säkert är superinttesserade på hur det går på Lottapalooza (haha!) så kommer här en liten uppdatering! Det har skapats en spellista som innehåller mycket livemusik. Den är helt i min smak, inga dåliga låtar men endel konstigt så man får tänka lite, mycket gammalt för att vara jag, men även endel nytt. Spellistan hittar man här!

Idag serverades en episk burgare på min balkong som jag måste säga själv var bättre än jag fått på någon festival. Men pommesen var aningen slabbiga.

Det visade sig också att det är exakt tio år sedan jag var på min första festival! Det var St Galen i Schweiz och en uppvärmning inför kursen i rockfoto jag skulle gå en vecka senare. Både Biffy Clyro och 30 Seconds to Mars spelade på båda festivalerna. Jag hade inte med mig stora kameran utan kämpade på med en kompaktis, minns inte vilken… Inlägget ligger kvar på (super) gamla bloggen!


Kasabian på St Gallen 2010.

Det våras för musik

Den här våren kommer och går lite som den vill, den ligger en månad före men nu kommer snöstorm. Men det är ju typ vår iallafall tycker jag, jag är ju trots allt inte meteorolog. Jag är inte mycket för nyårslöften men runt nyår insåg jag att jag lyssnar för lite på musik jag gillar och för mycket på typ P3 (som har sin fördelar så klart) men dom spelar inte min typ av musik, för jag lyssnar ju inte på den på tex spotify. Det är lite som att klaga på utgången av valet fast man inte gick och röstade, så nu blir det ändring!

Tillexempel har Pearl Jam släppt nytt men inte hamnar det på listorna! Jag hade inte ens hört talas om det om det inte hade dykt upp i min Spotify lista. Vi behöver lyssna mer på rocken för att den ska komma in på listorna så fler hör den. Då självklart de nya låtarna, man frälser inte ungdomarna med gammal musik (nåja inte i någon större skala), även om den är bra. Vi behöver inte mer Iron Maiden från ’93. Det är nästan 30 år sedan, vi måste gå vidare och det kommer jättemycket bra ny rock!

Jag har satt ihop en spellista med alla nya låtar som kommer som jag tycker är bra, det är en salig blandning av musikstilar men de kan samlas under ”rock” paraplyet, med lite god vilja. Listan fylls på tills det blir ”sommar” tänker jag. Prenumerera eller lyssna igenom och hittar du något du gillar lägg till i din egen spellista. Har du något att tipsa om så tipsa mig gärna! Jag är törstig!

”Lotta: Nytt våren 2020”

Billy Talent på Berns_4

Billy Talent 2012

Om det är några låtar jag skulle nämna speciellt så är det ”Reckless Paradise” med Billy Talent som jag uppfattar som att den handlar om dagens samhälle som gör av med mer naturtillgångar än vi har. En annan riktigt bra låt med några jag inte hört talas om tidigare är ”Taxi” med Nova Twins, riktigt spännande och rätt innovativt. Sen är ju alltid Dropkick Murphys roliga, nu med låten ”Smash Shit Up”. Johnossie har släppt två låtar och det finns även nytt från tex Foo Fighters, Avenged Sevenfold och Ozzy, vilken vår! Nej, jag har inte glömt att nämna att Biffy Clyro har släppt låten ”Instant History”, jag bara avslutar med det och bjuder på videon. <3

Tankar i början av 2020

2020 har dragit igång och vi har kommit en bit in. Som vanligt är början av januari rätt dött på underhållning, alla har semester och/eller är panka. Men det har börjat bubbla igen i alla fall. Har ett sånt stort musiklängt just nu, hoppas jag får gå på konsert snart, har ett par jag håller tummarna för.

Gröna Lund teasar att det släpps fler artister 24 februari. Än så länge ser det bra ut med släpp som The Hives, Korn, Disturbed, Gwen Stefani med flera. Frågan är vad jag hoppas på inför 2020? Lågoddsare är Passenger (som idag hintat att han kommer spela i Stockholm), Johnossi (som snart släpper nytt och spelar på Cirkus 14 april, men kan spela till sommaren igen) och så hoppas jag ju alltid på Biffy Clyro. Sen om dessa kanske kommer till Gröna Lund, Lollapalooza eller något annat, det vet jag ju inte… Vad tror ni om Eminem till Lolla eller Grönan? Han släppte ju nytt nyligen, vore ju inte otroligt, till å med jag skulle tycka det var lite coolt. En kan ju hoppas. Ser i alla fall mycket fram emot sommarkonserterna, längtar ut, till vår och sommar. Inte för att vi är så långt ifrån med 8 grader och sol.

Det här får mig att tänka att det finns tre olika kategorier av band: Första kategorin: ett par låtar räcker, men egentligen inte min smak, men alltid nyfiken på nytt. Andra kategorin: Vill se hela konserten, kan se dem igen om de spelar på festival men betalar inte extra för det, om det inte är någon annan som vill gå. Tredje kategorin: Jag kommer vara där varje gång dom spelar inom rimligt avstånd eller ibland resa när det är något speciellt. Jag älskar den kategorin. Där har vi Biffy, vi har Agent Fresco, The Hives, The Sounds, The Rhymes, Rob Zombie, och säkert fler jag inte kommer på direkt nu. Det spelar ingen roll hur många gånger man ser dem. Dom kan köra samma setlist som sist, det är okej. Men har dom nytt vill man ju höra det också. Det finns alltså band man inte tröttnar på live. Mina sådana band är ofta väldigt rutinerade, det är en bra show varje gång.

Men jag är så Biffy-live svulten så det är galet åt det. Så jag tänkte jag gräver ner mig tio år av bilder på Biffy (Se nedan). Första bilderna är från Peace & Love 2010 och den sista bilden från Royal Albert Hall 2018 (från publiken). Dom har nämligen inte varit här sedan dom släppte sin Unplugged, dom har inte varit här sen dom släppte soundtracket till ”Balance, Not Symmetry” (verkar gå att se filmen här, ska testa ikväll) och dom har ytterligare en platta i pajpen. Va. Fan. KOM IGEN NU DÅ! Ut å spela mer er! Kom hit någon gång!

Nåväl, nu drömmer och minns vi oss tillbaka:

Biffy Clyro

2010 – Peace & Love

Biffy Clyro på Debaser Slussen 2012_27

2012 – Debaser Slussen

Ben i Biffy Clyro Debaser Slussen 2012_33

2012, när jag intervjuade Ben för andra gången. Denna gång i turnébussen på kajen bakom Debaser Strand. Allt är nu borta.

Biffy Clyro på Berns 2013_20

2013 på Berns

biffy_clyro_arenan09

2013 på Arenan

biffy_clyro_arenan07

2013 på Arenan

biffy_clyro-stockholm_2016_001

2016 – Munchenbryggeriet

biffy_clyro-stockholm_2016_011

2016 – Munchenbryggeriet

Biffy_Clyro_Grona_Lund_Stockholm_2017_002

2017 – Gröna Lund

Biffy_Clyro_Grona_Lund_Stockholm_2017_008

2017 Gröna Lund, deras senaste i Sverige.

oznor

2018 September, Unplugged på Royal Albert Hall.

Året 2017

2017 har tagit slut och vi har kommit en bra bit in i 2018 vid det här laget, vilket år det var!

spotify-2017-wrapped


När jag ser min statistik från Spotify och lyssnar på min mest lyssnade på lista (nästan bara bra låtar iallafall) så inser jag att detta året inte i första hand har handlat om musiken. Fokus har istället legat på andra saker och till stor del på dagjobbet och andra kreativa utlopp. Vissa låtar på min topplista jag känner att jag inte ens har hört förut. Jag har ju som alla andra kollat på Skam och skäms inte för det, men jag är tveksam till att jag medvetet lyssnat så mycket Fem Fina Frökner. Roligt är också att You Me At Six hamnat så högt, det har helt å hållet med två saker att göra: Jag lyssnade in mig på dem till konserten där jag egentligen ville se förbandet (Amazon) och sedan fortsatte de rulla lite på rutin när jag åkte tunnelbana i några veckor. Riktigt bra, andra anledningen är att låten ”Give”… ja, den är ju fantaaaaastisk! Den har alla delar jag uppskattar i en låt, både kontrasten i tempo och känsla, en säregen och intensiv röst, en text som lätt går att tolka in i alla möjliga typer av sammanhang och så ångar den tidlöshet, den kom 2017 men hade kunnat komma ut 1995 eller om femton år. Lyssna, njut och se här:

Att Ed Sheeran toppar mest lyssnade artister är väl inge konstigt, finns det något han inte toppar i år? Helt fantastisk skiva och även lyssnat på det äldre materialet mycket, men nu… han må vara fantastisk (bilder finns bara på livenews, kontrakt) men nu börjar det bli lite mycket. Jag är öppen för nya förslag.
Lyssna gärna på min lista om ni vill:

Det slår mig när jag går igenom mina konserter för i år att det jag minns bäst är ju mina favoriter, som egentligen inte är mycket nytt under solen: Biffy, Johnossi, Miss Li, the Sounds osv. Men vad många konserter det är jag inte ens minns. The Cardigans på Gröna Lund tillexempel, jag var ju bevisligen där, men jag minns det inte. När jag verkligen anstränger mig kommer jag ihåg när jag stod och tittade vid munkarna (under tak) senare under konserten att jag noterade att det var en äldre publik än vad jag är van vid. Och att jag noterade att Nina fortfarande har fantastisk röst. Men det är allt jag minns.

Jag har försökt välja ut mina favoritbilder från året. Roligast att fota måste jag nog säga att The Hives var, det är ungefär det roligaste man kan fota. 2017 år har jag annars fotat totalt 90 konserter (Miss Li tre gånger) och som jag varit inne på tidigare, det är inte jättemycket nytt, mycket jag sett tidigare. För första gången i kände jag i år också att ”vänta, jag har ju fotat exakt den här konserten tidigare” även om man fotar samma band flera gånger, även om det är på samma scen så brukar det kännas som olika konserter men i år har några varit upprepningar. Jag vet inte om jag börjar bli luttrad eller uttråkad eller vad det är. Jag tror det hela hänger ihop med att jag inte har nördat ner mig till samma grad i år, alltså har jag lyssnat på mindre musik, upptäkt mindre nytt och gått på färre konserter. Detta gör mig lite sorgsen men jag blir också superpeppad på 2018 och om någon har förslag på nya band så mottages det tacksamt. Gärna inom rock genren för mig personligen. Jag ska i alla fall bättra mig!

Listan med alla jag 90 fotade konserter 2017:

Aaron Buchanan & The Cult Classics
Alex Aiono
All is Left
Anne-Marie
Astrid S
Band of Peace (med Jennifer Brown, Meja, Andreas Kleerup)
Biffy Clyro
Blanche
bob hund
Brad Paisley
Chase Bryant
Corroded
D-A-D
Ed Sheeran
Electric Banana Band
Ellen Sandberg
Elton John
Entombed A.D.
Farsta
Frida Hyvönen
Gestures
Ghost
Grant
Green Day
Hearts & Colors
Hoffmaestro & Kaliffa
Holy Now
Hov1
Hov1
INVSN
Johnossi
Johnossi
Jonathan Johansson
José González
Knash
Korn
Kristian Anttila
Kvelertak
Loreen
Mäbe
Magnus Uggla
Markoolio
Millencolin
Miriam Bryant
Miss Li
Miss Li
Miss Li
Mr. Big
off bloom
Oskar Linnros
Pain
Penthox
Refused
Rein
Rival Sons
Rob Zombie
Royal Republic
Royal Republic
Ryan McMullan
Ryan Star
Säkert!
Satan Takes a Holiday
Smash Into Pieces
Smith & Tell
Sparzanza
Stiftelsen
Stilla Havet
Stone Sour
Sudakistan
Takida
The Amazons
The Amazons
The Answer
The Cardigans
The Hanged Man
The Hives
The OhNos
The Presolar Sands
The Sounds
The Sounds
The Sun Days
The Vaccines
Thomas Stenström
Thomas Stenström
Timo Räisänen
Toi Let
Two Door Cinema Club
Vilma Colling
You Me At Six
Zara Larsson

och här är några av mina favoritbilder i bakvänd kronologisk ordning:

Johnossi_Cirkus_Stockholm_2017_011

Johnossi svänger med gitarren.

The_Sounds_Debaser-Strand_Stockholm_2017_015

Maya i The Sounds på Debaser Strand. 

MrBig_Cirkus_Stockholm_2017_003

Timo_Raisanen_Debaser_Strand_Stockholm_2017_009

Underbara Timo! 

Ghost_Grona_Lund_2017_005

Ghost på Grönan.

The_Hives_GronaLund_Stockholm_2017_017

The Hives på grönan (ovan och under)

The_Hives_GronaLund_Stockholm_2017_016 Oskar_Linnros_popaganda_2017_004

Oscar Linnros backupvocals 

Rival_sons-lund_stockholm_2017_013

Rival Sons på Grönan.

Biffy_Clyro_Grona_Lund_Stockholm_2017_012

Simon i Biffy Clyro ovan och nedan. 

Biffy_Clyro_Grona_Lund_Stockholm_2017_008 korn_grona-lund_stockholm_2017_001b

Korn med Giger stativet. 

Miss_Li_Nynaskalaset_2017_001

Miss Li. 

Blanche_Nynaskalaset_2017_001

Blanche på Nynäskalaset.

Brad_Paisley_GronaLund_Stockholm_2017_005

Brad Paisly

sir_Elton_John_grona_lund_stockholm_2017_001

Sir Elton John på Grönan.

Rob_Zombie_grona_lund_stockholm_2017_003

Rob Zombie ovan och nedan.

Rob_Zombie_grona_lund_stockholm_2017_001 Zara_Larsson_grona_lund_stockholm_2017_001

Zara Larsson spelade på Grönan

Royal_Republic_grona_lund_stockholm_2017_003

Royal Republic, alltid roligt. 

you_me_at_six_Fryshuset_Stockholm_2017_009

You me at six.

Rein_Wheres_The_Music_2017_001

Rein på Where’s The Music? i Norrköping.

Det var nog allt för i år, inte illa. Jag har inför 2018 redan spenderat tusentals kronor på biljetter, så det blir ett spännande år. Hoppas det kommer innehålla en hel del foto med.

Till alla mina trogna läsare: Ha ett fantastiskt 2018 och glöm inte leva din dröm!

Ny musik september 2017

Det är inte ofta jag gör såna här spaningar (officiella alltså) men den här månaden har jag haft lite tid över och det har ju släppts så fantastiskt mycket musik. Jag har satt ihop en spellista för min egen skull men om det är någon annan där ute som vill ha lite tips så delar jag gärna med mig.

Listan innehåller Foo Fighters (ja, den är ju så klart fantastisk.) Näst favoritlåten är dock otippat Sunday Rain där jag tror att det är Tyler (trummisen) som sjunger och inte Dave, men favoritlåten är fortfarande Run, som jag skrev om tidigare. Annars innehåller listan Imagine Dragons, Shout out Louds, Timo Räisinen, Newton Fawlkner, The Killers, Oscar Linnros och lite blandade singlar jag sprang på, bland annat Björk! 7 timmar musik, så bara lyssna och njuta. Biljetter till Imagine Dragons på Glogen är inhandlade förresten. Det ser jag fram emot, hoppas det är fler på plats den här gången.

Hur som helst, på fredag är det avslutning på sommaren med Ghost på Grönan, sen drar inomhus säsongen igång. Ser fram emot båda faktiskt! Har skrivit upp mig på alldeles för lite under hösten, får åtgärda det.

Glad sommarslut på er alla!

Foo Fighters nya platta

Som person är jag 99,99999% av fallen generös och glad för andras upplevelser och bedrifter. Men ibland blir man bitter. Nej, jag är inte avis på någon annans miljonvinst, nya bil eller resa, jag är skitglad för deras skull. Men 900 pers fick gå på en ”hemlig” spelning med Foo Fighters igår i Stockholm. Jag är inte en av dem. Dom är mina största idoler, men jag är inte deras största fan, uppenbarligen. På konserten fick massa branschfolk och de som hade lyssnat mest på dem på Spotify gå. Det är andra gången dom gör en sån spelning i Stockholm, jag fick inte gå förra gången heller.

Idag släpper dom ny platta Concrete and Gold. Jag började lyssna på den lite i natt men försökte sova istället. Jag fortsatte idag och kom igenom halva skivan, men jag är bitter, så för att inte förstöra plattan ännu mer tänker jag inte lyssna på skivan mer på säkert tre dagar. (ska dessutom ut i skogen över helgen) Nej, dom 0,0000000001 örena får inte Dave och hans kompisar av mig än på ett par dagar, för jag är besviken. Och helt maktlös. Istället lyssnar vi på när Simon och hans vänner sjunger att dom aldrig skulle krossa våra hjärtan.

Tankar om Foo Fighters nya låt Run

Vi pratade om om horoskop och stjärntecken på jobbet här om veckan. Jag tror inte direkt på det. Jag har svårt att tro att när/var jag föddes påverkar min framtid, jag tror hellre att jag påverkar det. Sen har det ju inverkan på vem jag är som person; hur gammal jag är och vilka erfarenheter jag bär med mig. Men jag tror inte på att man kan se i stjärnorna/tesumpen om jag kommer vinna på lotto eller inte. Jag hörde för många år sedan om en undersökning där man tog ett gäng psykologistundenters födelseddata och satt ihop ett horoskop, snittet på hur bra man tyckte det stämde var någonstans på 4.5/5. Bara det att alla hade fått samma horoskop. Vissa finner trygghet i horoskop men jag insåg här i veckan att för mig är det exakt samma sak med låtar.

Foo Fighters släppte helt utan förvarning en låt i veckan och video som är helt fantastiska. Jag ser dem som två olika enheter. Videon slås man ju först av med sin sköna skildring av ett ålderdomshem. Sådär föreställer jag mig att jag och mina gelikar kommer ha det. Haha! Jag ser fram emot det. Hoppas Foo Fighters kommer och spelar på mitt ålderdomshem. (älskar för övrigt skylten bakom dem). Dom spelar i Helsingfors den 19 juni (en Måndag?!), tyvärr kommer dom inte till Sverige då. :( Hoppas på nästa år eller nåt istället.

De andra som slår en är låten som också den är helt fantastisk. Rent musikaliskt gillar jag den för att den har alla beståndsdelar; det tunga, det melodiska och texten. Texten slår mig an som alltid. ”In another perfect life, we run” Man kan tolka in så otroligt mycket i bara den meningen. Det är på det sättet som musik fungerar som mitt horoskop, jag hör det jag behöver höra, tolkar det jag behöver höra och säga. Samtidigt är man medveten om att det är ens egna tolkningar. Men det gör ju ändå att det känns som att musiken pratar direkt till och för mig. Som att låten är skriven För mig och jag är övertygad om att många fler känner likadant.

Så helt enkelt: Foo Fighers gör det igen. <3

Royal Republic på Gröna Lund

Jaha, jag vet inte om jag vågar räkna hur många gånger jag fotat Royal Republic, men inte så farligt, kanske var det tredje eller fjärde gången? Alltid lika roligt i alla fall. Två saker vill jag berätta om ang denna spelning:

För det första att jag fick (vad jag trodde var en ny) favoritlåt med dom under dagen när jag lyssnade in mig ordentligt. Det är deras eget coverband (dom gör alltså covers på sina egna låtar…!) och då har dom en fantastisk version av låten Addictive.

Den talar liksom till mig på något sätt, speciellt texten som kommer fram så bra i denna version. Det är humor på så många (låga) plan att jag var nära att skratta högt i det (just då) tysta kontorslandskapet på jobbet. Gillar det här med att man är beroende av någon, (i samma bemärkelse som engelskans addicted alltså), sen att kombinera det med att man känner sig som en duch. Kan identifiera mig helt enkelt.

Det andra jag vill berätta är att jag har lite av ett rekord i antal gilla på den översta bilden på Instagram! För att vara på vårt konto är det min överlägset mest gillade, den måste hamnat i något flöde någonstans. Den har nästan fler gilla än vi har följare. Glöm för övrigt inte att gilla LiveNews på Insta.

Läs hela artikeln och se alla bilderna på LiveNews.se.
Royal_Republic_grona_lund_stockholm_2017_003

Royal_Republic_grona_lund_stockholm_2017_001 Royal_Republic_grona_lund_stockholm_2017_009 Royal_Republic_grona_lund_stockholm_2017_011

Chris Cornell

Soundgarden på Hovet 2013_04

 

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Vi har ju sett ett flertal legender tas allt för tidigt från oss den senaste tiden men Chris Cornell, här blev det personligt. Soundgarden var ett fantastiskt viktigt band för mig när jag växte upp i mitten av nittiotalet. Jag var lite stolt för det var bland det hårdaste jag gillade På Riktigt redan tidigt. Jag har kvar Bad Motorfinger (1991) LP:n med låtar som Rusty Cage (nedan) som fick mig att inse att ”jo, jag som ung tjej kan också gilla Riktig hårdrock på Riktigt. Med själ och hjärta” på den tiden lyssnade nästan bara killar på hårdrock i mina kretsar. Några år senare när jag spelade i band så spelade vi bl.a. ”Black Hole Sun” i replokalen.

Han gjorde mycket bra och temple of the dog platta är magisk.

Det blir så himla märkligt att scrolla i sociala media när något sånt här händer,  ämnet tar upp all ens tankekraft och tack vare både algoritmerna och det märkliga faktum att inte alla andra är helt lamslagna så blandas de sorgsna hyllningstalen med jordgubbar, ankor och marsvin med lång päls. Jag vill bara prata om en sak.

Soundgarden på Hovet 2013_10Det finns bara ett ämne.
Soundgarden på Hovet 2013_08

En enorm och fantastisk röst har tystnat. Allt jag kommer på att säga låter löjligt.
Soundgarden på Hovet 2013_02

Jag fick möjlighet att fota Soundgarden och Chris Cornell på Hovet 2013, det är därifrån bilderna i det här inlägget är tagna.

Rapporterna väller in om att det ska ha varit självmord, jag vet inte. Det jag vet är att vi måste ta varandra på allvar, våga prata med någon när ni mår dåligt och ser ni minsta signal hos någon så ta upp det med personen, titta inte bort. På samma sätt som min engelskalärare på gymnasiet tog ett allvarligt snack med mig när jag skrev i min engelska dagbok att jag gillade att skriva ”suicidal lyrics”. Nej, jag var inte självmordsbenägen, jag tyckte bara det var ett coolt ämne att skriva om, poängen är att hon tog mig åt sidan och pratade med mig, på allvar. Jag visade henne lite av min fantastiska poesi (tonårsdravel om döden) och vi släppte ämnet.

Läs om självmordstankar och vem man kan kontakta, dygnet runt, på 1177, det gäller även dig som är närstående.

Det årliga Biffy längtet

Jaha. Dom säger det ju bäst själv på något sätt.

Ny skiva på gång och turné. Biffy Clyro kommer till Bråvalla i sommar och vilda hästar kan inte hålla mig därifrån. Vi väntar och väntar och väntar och väntar och väntar. Tiden går som sirap, kom igen någon gång då! Medan så lyssnar man ännu mer på det gamla materialet, endel har man ju inte hört riktig lika många gånger som tillexempel skivan med b-sidor som kom 2014, ”Similarities”.

Jag tyckte jag har hört att nya skivan ska komma i början av Maj, då kan man ju föreställa sig vad mitt Spotify kommer gå varmt med. Nya skivan är tydligen mycket hårdare och råare än tidigare. Helt okej med mig. Så medan vi tänker på det så drömmer vi oss bort lite då till någon av de tidigare konserterna, tillexempel:

Biffy Clyro på Milton Keynes Bowl

När dom var support till Foo Fighters på Milton Keynes Bowl 2011, här har vi ett par gröna byxor.

Biffy Clyro på Stadion

Stockholm Stadium på samma turné. (Klart man ska gå på flera spelningar på samma turné om man kan!) här ett par grå byxor.

 

Sedan har vi den senaste jag plåtade med dem Arenan i november 2013:
biffy_clyro_arenan09 biffy_clyro_arenan07 biffy_clyro_arenan04

Å första gången jag plåtade dem, (men typ tredje gången jag såg dem, visade det sig) Peace & Love 2010:
Biffy Clyro på Peace and Love

Och inte att förglömma, min favoritspelning genom tiderna, den står sig fortfarande. Jag minns det som igår! Lite mörka bilder, men ja, det var ju Debaser Slussen 2012. Biffy Clyro på Debaser Slussen 2012_27

Sedan går ju tankarna även till T in the Park spelningen 2014, heeelt fantastisk men har inga bilder jag kan publicera därifrån.

Ett bra sätt att tidsbestämma från när en bild är tagen är att kolla på Simons tatueringar, dom är lite som årsringar. Senaste tillkomna sedan jag såg dem sist är fingrarna som nu är täckta. Hoppas för övrigt på en turné till hösten där Sverige ingår, har hört att dom ska ut på turné i november men har inte sett några datum än, de börjar säkert i GB men hoppas vi får vara med på ett hörn med. Min teori är att dom släpper datumet för nästa Sverigespelning dagen efter eller ett par dagar efter Bråvalla gigget…