Äntligen!

Har jag gått igenom och uppdaterat bloggen, det var lite en nödvändighet, inte för att jag har ett absurt behov av att blogga utan för att jag har nya fina saker jag måste ha in på hårddisken och vissa saker har fått ligga kvar för att jag ska blogga om dem. Så nu har jag uppdaterat, nu kan ni scrolla till korna kommer hem. Nu är det bara listan med vilka artister jag fotat som ska uppdateras… den är inte uppdaterad på mer än ett år… det måste till någon typ av automatik här känner jag! :) Men det är en spännande teknisk utmaning!

Nu ska jag titta över mina bilder på fina kusinerna William och Jesper som jag var på höstprommis på Djurgården med igår! Ha en fortsatt fantastisk tisdag! Kram!

På tal om att jag har svårt för (obmeannade)helikoptrar i folkrika områden, så om man gör det bra så blir det ju så förbannat bra. Men jag hade velat ha hjälm, men det är klart dom flesta hade ju parapy.

Kamera update

Kameran är ju inlämnad, jag är lite orolig för den, hoppas den klarar sig och får komma hem till matte snart. Man kan gå in och kolla hur det går för dem i servicen, jag vet inte om jag läser fel men kameran verkar inte vara påbörjad och objektivet har fått statusen: Arbetsbeskrivning: ”Oskarp. demontering just. glapp samt injustering.”.   Jag tolkar det som att dom har börjat titta på den och bekräftelse att den är oskarp. Det känns som en bekräftelse på att det är ett mekaniskt fel, det är inte mig det är fel på som inte kan ta skarpa bilder. Men nu håller den på att åtgärdas i alla fall, det känns riktigt skönt.

På en relaterad (?) fråga så såg jag en fantastisk kortfilm i morse på bussen. Det är Disney som varit briljanta igen. Den handlar för mig om ödet och tecken. Lite ”det ödet vill ska ske, sker” jag får även en känsla av magi i den. Jag gillar den starkt med andra ord. Jag kan varmt rekommendera den.

Året 2013

Det här året har jag tyvärr inte kunnat lägga riktigt så mycket fokus på konsertfotandet som jag skulle vilja. Jag har varit tvungen att prioritera vuxenjobbet men framförallt mig själv och min återhämtning. Det har varit ett år med väldigt mycket tankar kring stress; min och andras.

Jag blir så ledsen när jag gång på gång ser vänner falla som furor och bränna sönder hjärnan och kroppen på grund av ohållbara arbetssituationer. På alla håll och kanter är det sjukskrivningar, magproblem, minnesförluster, hjärtflimmer, panikångest och listan blir bara längre och längre. Personer i 25-45 års åldern. Man offrar hälsan för att arbetsgivarna inte har kompetensen eller viljan att vara en bra arbetsplats, bara ett lönsamt företag med så få anställda som möjligt. Och inte säger vi ifrån heller, man vill göra ett bra jobb man vill ställa upp för företaget och kollegorna. Jag vet, jag försöker vara den personen själv. Men någonstans måste man säga stop, någonstans får det räcka.

Jag hittade min gräns i somras, jag kom till en punkt där inga pengar i världen var värt det. Som tur är upptäckte jag min gräns i tid eftersom jag var så vaksam på det. Jag jobbar fortfarande aktivt med återhämtning och läkning. Korttidsminnet är bättre, jag har hittat någon form av samarbete med min mage och jag får energi från att vila. Att byta jobb har varit en gudagåva, inte så mycket för att det förra var dåligt utan för att man bryter ALLA mönster, annan resväg, andra lunchvanor, ny energi bara för att man är nyfiken på vad nästa dag och möte innebär.

Detta har ju gjort att jag har prioriterat bort väldigt många konserter jag hade velat gå på, det började jag med i början av året. Trots detta fotade jag 144 konserter i år. Det låter mycket, men många av dem är vid samma tillfällen som festivaler och konserter med ett antal band samma kväll. November var en helt fantastisk konsertmånad när jag inte höll tillbaka alls och det var sjukt mycket bra musik i stan.

Det är ju när jag fotar som jag får energi. När jag står där i diket kan jag inte tänka på annat, det är bara exponering, motiv och säkerhet som finns i min hjärna då. Allt annat försvinner. Så frågan är om det var rätt beslut att ta det lugnt? Jag tror jag hittade balansen och det är det viktigaste.

Min största musikaliska händelse i år var ju helt klart att Biffy Clyro släppte sin nya skiva, man skulle kunna misstänka att jag har lyssnat lite på den. Här är min Spotify sammanställning… ehem… 1/12 av all min tid lyssnar jag på Spotify och stor del av den tiden går åt till Biffy. Jag fick möjlighet att se och fota dem två gånger i år, alldeles för få om du frågar mig.

lotta_spotify-2013

Nedan följer några av mina favoritbilder från året.

Vi börjar med lite legender.

Jag har fått fota massa barndomsidoler i år! Här är några:

Soundgarden på Hovet 2013_02

Att få fota Chris Cornell och Soundgarden… dröm går i uppfyllelse!

Bon Jovi på Stockholm Stadion 2013_45

Samma sak med Herr Jon Bon Jovi, barndomshjälte som jag aldrig vågat drömma om att jag skulle få fota.

Whitesnake på Gröna Lund 2013_80

Ännu en barndomsidol jag fick fota. David Coverdale i Whitesnake flörtade med mig! (min kamera)


Konserter som betydde otroligt mycket för mig personligen:

biffy_clyro_arenan07

Mitt älskade Biffy Clyro och Simon själv som lipar och gör roliga dansmoves. Världens bästa konsert. Jag skrek mig hes(are) och sjöng med massor.

the happy hippo family på Bråvalla 2013_02

The Happy Hippo Family hade stor inverkan på mitt år, speciellt konserten på Debaser Slussen i höstas som hjälpte till att spruta in massa med positiv energi i mitt blodomlopp, det rusade runt i kroppen i veckor. Plåtade dem tre gånger i år, den här är från Bråvalla.

debaser slussen_01

Bild från sista kvällen på Debaser Slussen som jag gillar väldigt mycket.

Invasionen på Debaser Slussen 2013_06

Dennis Lyxén ger allt på sista kvällen på Debaser Slussen med hans Invasionen.

Musikkollektivet pa Nalen 2013_01

Musikkollektivet på Nalen. Ett av mina nya favoritband från året.


Här är några bilder som jag tycker om.

Pettar_Berwaldhallen_2013_10

Petter och symfoniorkestern får stående ovationer i Berwaldhallen.

Dan Reed Network på Debaser Strand 2013_05

Dan Reed Network.

Yohio på Annexet 2013_10

Året har dominerats lätt av denne unge herr Yohio.

Darin på Gröna Lund 2013_22

Glad Darin på Grönan.

H.E.A.T. på Väsby Rock Festival 2013_04

H.E.A.T spelade i Upplands Väsby

Dynazty på Väsby Rock Festival 2013_03

Även Dynazty spelade i Väsby

The Tallest Man on Earth på Gröna Lund 2013_09

Tallest Man On Earth, förförde hela Grönan, fantastisk konsert.

Julia Vero på Popaganda Parkteatern 2013_08

Julia Vero på Popaganda Parkteatern.

The Royal Concept på Gröna Lund 2013_19

The Royal Concept spelade på Grönan.

Stone Sour på Bråvalla 2013_42

Stone Sours Corey Taylor är lite förbannad.

Royal Republic på Bråvalla 2013_23

The Royal Republic gjorde en fantastisk spelning på Bråvalla.

Avicii på Bråvalla 2013_32

Ingen vidare bild bild på Avicii kanske men hans jä**a låt har dominerat fullständigt under andra halvan av året. Så att ha fotat honom känns ändå ganska stort. Ja, han står precis under först i:et, om ni inte ser honom… :P

Savages på Hultsfred 2013_14

Ett band som överraskade mig på Hultsfred (i Stoxa) var Savages, ett fantastiskt punkband.

Whitesnake på Gröna Lund 2013_83

Mera Whitesnake

Khoma på Gröna Lund 2013_68

Khoma är ju ett av mina favorit live band… ->

Khoma på Gröna Lund 2013_60

Jag köpte ett nytt objektiv (11-16 mm, 2,8) för att kunna fota Khoma ordentligt. ->

Khoma på Debaser Slussen 2013_33

Khoma igen, här på Debaser Slussen när han har slagit sig blodig när han röjde. Tekniskt fruktansvärd bild, men jag gillar den; blodig svettig och glad.

The Sounds på Gröna Lund 2013_25

Majja i The Sounds sparkar glatt!

Justin Bieber pa Globen Stockholm 2013_00

Justin Bieber, ja, vad kan jag säga? Det var roligt att fota honom, en ganska annorlunda upplevelse.

4_Crashdiet på Bandit Rock Awards 2013

Crashdiet på Bandit Rock Awards.

Min Stora Sorg på Manifestgalan 2013_1

Min Stora Sorg spelade på Manifestgalan.

Bo Kaspers Orkester på Bråvalla 2013_10

Man kan vara glad fast det regnar på festival. (Bråvalla)

Hultsfred 2013_01

Fantastisk bild som jag tycker förmedlar en känsla så himla bra. Churros i solskenet på festival med vänner. Blir det bättre?

Det är inte alltid man får ack till konserter, ibland har banden fullständiga fotoförbud och liknande. Men penna och papper kan man alltid få med sig in. Jag testade detta inför framtiden på en konsert med bland annat Mystery Jets (ovan), det var riktigt roligt experiment och jag tror en av flera anledningarna till att jag fick mitt nya jobb som innebär väldigt mycket skissande och ritande.

Här är de 144 banden jag plåtade i år:

3 doors down
Arctic Monkeys
Avett Brothers
Avicii
Bad Religion
Band of Horses
Bara på låsas
Baroness
Bart Hafeman
Bastille
Biffy Clyro
Biffy Clyro
Blindside
Bo Kaspers Orkester
Bon Jovi
Bonafide
Broken Door
Browsing Collection
Bullet For My Valentine
Casablanca
Chords
Combustion
Contakt
Corroded
Crashdiet
Dan Croll
Dan Reed Network
Dapz
Darin
De Høje Hæle
Dinosaur Jr
Drivvedsfolket
Drop The Pilot
Dropkick Murphys
Dry the River
Dynazty
En hyllning till Taube på slottet
Ensamhushåll
Eric Gadd
Familjen
Fatal Smile
Film Death
Fjärilseffekten
Frank Turner & The Sleeping Souls
Frantic Sunday
Frightened Rabbit
Ghost
Glamour of the Kill
Gogol Bordello
Grace Potter and the Nocturnals
Graveyard
H.E.A.T
Halestorm
Halestorm
Hardcore SuperstarHarleqeen
Hellsingland Underground
Here Is Your Temple
Honningbarna
Humfree Bug Art
Imagine Dragons
Imagine Dragons
Imagine Dragons
Indevotion
Invasionen
John Talabot
Johnossi
Johnossi
Josh Groban
Julia Vero
Julia Vero
Justin Bieber
Kastrup
Khoma
Khoma
Kurt Vile & The Violators
Last Lynx
Last Lynx
Like Moths to Flames
Los Explosivos
Lumineers
Magnus Uggla
Markus Krunegård
Mashima
Meja
Memphis May Fire
Min Stora Sorg
Musikkollektivet
Musikkollektivet
My Bloody Valentine
Naked And Famous
Negative Nancy
Nicke Borg Homeland
Noonie Bao
Oscar Linnros
Papa Roach
Parkway Drive
Parkway Drive
Passenger
Petter
Phoenix
Pink
Postiljonen
Queenfish & Other tales
Royal Republic
Sabaton
SAQWERTY
Savages
Shout Out Louds
Sister Sin
Slash featuring Myles Kennedy and the Conspirators
Soundgarden
Sister Sin
Slash featuring Myles Kennedy and the Conspirators
Soundgarden
Stone Sour
Suicidal Tendencies
Sveriges Radio Symfoniker
Takida
Takida
Tennis Bafra
Thao & The Get Down Stay Down
The Darkness
The Fix
The Gaslight Anthem
The Gaslight Anthem
The Happy Hippo Family
The Happy Hippo Family
The Happy Hippo Family
The Hussy
The Moth and The Flame
The Mudders
The Royal Concept
The Sounds
The Tallest Man On Earth
Three Green Trees
Thåström
To Kill A King
Trubbel
Urban Cone
Vånna Inget
We Came As Romans
We Met Tomorrow
We Met Tomorrow
Whitesnake
Yast
Yohio

Det har med andra ord varit ett år med både toppar och dalar, höjdpunkter och lågpunkter. Så som livet är på det stora hela. Jag avslutar med den låt jag uppenbarligen lyssnat mest på under året. En helt fantastisk låt och jag bara längtar efter att dom ska släppa ännu mer material. Vad det nu blir. Tills dess fortsätter jag att nöta ”gammalt” material.

Ja, just det; vad innehåller 2014? Jag vet inte, har lite skissartade planer för framtiden, tror det blir chorizo till lunch. Men det kan bli något från frysen med. Eller yoghurt.

Mera inspiration

Än en gång har Kenny fått mig att tänka efter, han är bra på sånt. I dagens lilla film pratar han om döden och därmed livet. När man ligger på dödsbädden, vad vill man då ha att se tillbaka på?

Kanske dagar som igår, fantastiskt väder ända in i september och jag (!) kan gå i t-shirt. Det händer inte ofta och jag vet inte om det någonsin har hänt i september. Men igår var en sån dag. Knäppte tillexempel den här rackarn med mobilen som illustrerar känslan så himla väl:

Man stakar också ut framtiden så himla bra när man tänker lite mer på sin dödsbädd. Vägen som jag vill välja i mitt liv blir extremt klar. Jag vet exakt. Både vad jag vill professionellt (vuxenjobbet) och vad jag vill med mitt konsertfotande. Det förstnämnda tänker jag inte gå in på här, det känns inte som varken rätt tid eller plats.

Vad gäller konsertfotandet så kommer jag idag uppfylla en dröm som var en dröm långt innan jag visste att den fanns. Ikväll så ska jag fota Soundgarden och Chris Cornell. Jag hade en sån crush på Chris när jag var 15 år att ni anar inte. Jag erkänner; bilder hängde ovanför sängen. Nu har det gått 20 år och man har en (lite) annan distans till det men likväl är det barndomshjältar.

Jag få dessutom en låt på hjärnan, som av en händelse spelar dom på Slussen imorgon. Slussen som är (högst troligen) inne på sin sista månad av existens (snyft). Så jag vill se bandet, låten OCH stället. Jag skulle ångra alla tre om jag missade det. Så imorgon blir det The Happy Hippo Family på Debaser Slussen. Textraden jag får på hjärnan är på temat jag nämnt ovan nämligen: ”only legends live forever” från låten Settle for Gold.

Jag är beroende

Hej! Jag heter Liselott och jag är beroende.

Min konsumtion har ökat lavinartat de senaste åren och jag kan inte sluta. Jag vill inte sluta. Jag döljer min konsumtion för mina vänner och ljuger mängden jag konsumerar. Jag blir på dåligt humör om jag inte får min dagliga fix, jag finner lycka, kärlek, besvikelse, ilska och beundran i mitt beroende. Mitt beroende påverkar min ekonomi enormt och jag spenderar flera tiotusentals kronor per år för att tillgodose mitt behov, som aldrig blir mättat.

Jag delar lasten med många vänner och vi eggar varandra i vår konsumtion, vi drar ner varandra i träsket, sen sitter vi där. Tillsammans. Och njuter.

Jag är blandmissbrukare, tidigare var jag mer renodlad men har nu övergått till en hejdlös konsumtion av allt jag kan komma över. Fix efter fix. Just nu är jag besatt av tillexempel Cocanium, Oblivion, Sugar, Missbehaviour och Formeldehyde.

Jag anmäler mig härmed till Anonyma Musikoholister. En sammanslutning som jag hoppas kan träffas och grotta ner sig ännu mer i träsket.

Insikten om mitt beroende kom idag på tunnelbanan(igen). Vi har lyssnat mycket på radio på jobbet, man får mycket musik den vägen, men det blir inte lika renodlat som Spotify. (Hett tips förresten: vill man hitta ny musik via radion men skiter fullständigt i pratet på tex P3 så är det ju så underbart med public service att dom helt enkelt gör spellistor med musiken, så slipper man lyssna på kanalen och bara kan lyssna på musiken. Lovley. Spellistan hittar du här, dom uppdaterar den varje vecka) Hur som helst: Det var när lyssnade på min spellista ”Lotta gillar just nu 5 – sommaren 2013” och just Cocanium av Baroness dök upp. (Jag har ingen aning om var jag hittade Baroness eller hur dom hamnade i listan) som det slog mig. Jag satt där och fånlog på tunnelbanan, jag kunde inte låta bli. Ett sånt leende som gör att man är glad för att man har öron, annars skulle huvudet gå av på mitten och hjärnan trilla ut. Ni vet. Fy fan va bra!

Jag har mycket som gör mig så glad i den spellistan, tror inte det är många andra som skulle kunna uppskatta hela den listan (men jag vet att dom finns) musiken sträcker sig från Baroness, Alice in Chains och Smash into Pieces till Bastille, The Royal Concept, Editors, Daft Punk och Eric Gadd. Ja, å inte får vi glömma The Vaccines, Tiger Lou, Victor & The Blood och Johnossie.

Ja, ni fattar.

Och på samma tema som igår, här var jag inte igår heller. Men jag tänker spendera en och en halv timme med att titta på hela konserten nu. Ska bli excellent!

Bad Religion på Grönan

Igår såg jag och Malin Bad Religion på Grönan, det var roligt att se dessa kult gubbar som har hållit på och punkat i Mer än 30 år. Skön bekräftelse på att man faktiskt aldrig behöver bli vuxen om man inte vill.

image

Nya Biffy videon

Senaste videon från Biffy Clyro, bäst hittills faktiskt, om du frågar mig! En artikel antydde att det som utspelar sig i videon, med kulten runt bandet där Simon tar på sig rollen som religiös ledare, inte är så långt ifrån sanningen, med tanke på sina fanatiska fans. Jag kände mig lite träffad… :)

Iron Maiden!

Idag (igår) var jag och Malin på Friends arena och såg Maiden. Jag har inte sett dem tidigare och det är ju verkligen en sån sak som finns på ”bucket listan” (saker att göra innan man dör). Så nu kan man kryssa av det: Check!

Mitt första besök på den arenan med jag är… Inte imponerad. Tom Bruce sa själv ”det blir nog ännu bättre när det är klart även utanför”.

Vi hade inte stans bästa biljetter och jag tror att banden faktiskt spelade i en annan tidszon än vi var, ljudet synkade inte med det man såg så när Sabaton försökte klappa takt så såg man en sak och hörde det en liten stund senare… Nä, kommer nog hålla mig därifrån så gott det går.

Så här stor var scenen från där jag satt, som mitt finger:
image

(jupp, fotat med fisheye på mobben) Mätte sen mot en penna. När jag höll den på rak arm så var scenen 2 cm stor. Å det var ingen liten scen.

Gjorde en fuling och gick och ställde mig i en gång längre fram, där var det en helt annan upplevelse, så om det blir oundvikligt och jag måste dit igen ska jag vara så jävla nära scenen det bara går. Vi satt ungefär mitt i rakan baktill.

image

Liv och död!

Inte alls så dramatiskt som det låter! Don’t worry. Som sagt tidigare, det har varit många funderingar under semestern, av den typen man kanske inte delar med omvärlden i första hand, i alla fall inte jag. Den här bilden från igår får sammanfatta detta, liv och död, man väljer hur man vill bli ihågkommen genom hur man lever sitt liv, genom de val man gör.

Man skapar sig själv och väljer den man vill vara.

Djupt, jag vet, men min ursäkt är att jag sov dåligt i natt, som man alltid gör till första jobbdagen. I natt kommer jag sova gott.

image