W.A.S.P.

Skapad av Lotta 17 okt, 2010 01:38:32

Här hittar du bilderna från W.A.S.P. och Chris Laney

(Recention:)

Insläppet skulle börja kl 19:00, banden skulle börja spela kl 20:00, jag hade ingen med mig så jag dyker upp 19:45. Då har insläppet inte börjat än, men jag har tur för i säsongens första kväll med minusgrader kommer jag undan med bara några minuter i den onödigt friska luften. Andra har inte varit lika lyckligt lottade. De som stod längst fram hade dessutom varit där en timme tidigare.

På utsatt tid satte Chris Laney igång med ett hejdundrande röj för att värma upp publiken både själsligt och kroppsligt. Det fungerar mycket bra och det rockar som bara den, tyvärr har inge så många hunnit in än. Mot slutet av deras akt är det mer folk och värmen börjar verkligen återkomma i kroppen. Men det är också smärtsamt uppenbart att publiken är där av en enda anledning: WASP. Det hördes inte en tillstymmelse till ”en gång till” när de gick av. Men vi var i alla fall varma!

WASP går på och publiken blir som galna. Folk har vallfärdat hit från alla delar av landet. (Ändå är det halvfullt) Blackie Lawless (sång, gitarr) sjunger/skriker för fulla muggar och har en fullständigt underbar utstyrsel. Den innefattar spandex byxor, silvriga knäskydd, vita mocka boots med fransar och halva sågklingor i silver monterade på båda ärmarna i lack-understället, för att inte glömma tuperat svart färgat hår. Som direkt ur en tidsmaskin, enda skillnaden är att man inte brukar åldras när man har åkt tidsmaskin.

Dugh Blair (gitarr) och Mike Duda (bas) showade på som attan och var oförutsägbara och riktigt roliga och titta på medan Blackie mest stod där och sjöng. Han är verkligen inte 20 längre men har den enorma kultstatusen att det gör inget. Han kan få stå där och bara vara. Alla var glada att få se och höra Blackie över huvud taget.

Jag har sprungit på rätt många konserter det senaste året (och under min livstid med för den delen) men jag har sällan sett så många iklädda bandets tröjor. Många tydligt inköpta idag och alla var stolta över det, annars brukar det ju vara lite kultigt att ha gammal merchendise från 80-talet eller liknande. Personerna bakom mig i kön (”Jag var 13 år när dom släppte debutskivan 1981, den är min favorit”) diskuterade vilka olika merchendise de hade från vilken turné. Med andra ord var det många riktiga hard-core fans där.

Jag råkade även ut för en riktigt orutinerad sak. Skulle röra mig från ena sidan av lokalen till den andra, typ 10 meter från scenen var det inga problem att ta sig fram. Jag är lite för snabb och tittar mig inte för ordentligt och hamnar i ett hav av hår. Någon med väldigt långt hår hade valt att börja headbanga precis när jag gick förbi. Nog för att jag är van att ha hår i munnen, men det vanligtvis mitt eget. Pthuh…(ljudet av att spotta ludd)

Å vad tyckte jag? Min högst egna personliga åsikt? W.A.S.P. är ju inte riktigt min musikstil även om dom har gjort ett par låtar jag gillar. Gillade Chris Laneys musik bättre, men gillade även de rockande gitarristerna.

Chris Laney: *** 3 stjärnor av 5 möjliga

W.A.S.P.: ** 2 stjärnor av 5 möjliga