Jag hatar verkligen att vara sjuk. Livet sätts liksom på paus och utanför ens egen lilla värld fortsätter resten av världen i samma anda fast utan en. Jag har missat två konserter hittils på grund av denna lilla influensa.
I hallen står doppresenten kvar i sina påsar utan att ens vara inslagen, den skulle söta lilla charmiga Pontus fått i lördags. Posten ligger kvar på hallmattan sen typ en vecka tillbaka. (jag har petat på den med foten, det är bara reklam). På telefonen står det att det är tio grader varmt och sol ute. Fantastiskt, det låter jättemysigt. Kunde lika gärna varit på Gran Canaria som utanför mitt fönster. Självömkan, jag vet. Jag är mästare på det när jag är sjuk. Jag är som han gubben i reklamen. ”ni tjejer pratar om att föda barn…” Nu jämför jag inte min förkylning med barnafödande, jag förstår bättre än så, men jag tror jag är lika patetisk som många män när dom är sjuka.
Men jag är på bättringsvägen. Sovit 11 timmar i natt och drömt om att jag och en tidigare kursare var på Peace & Love. Sommar, gräs mellan tårna och musik i öronen och allt det där. Det ser jag fram emot massor. Jag har hotellrum bokat och tågbiljett köpt. Får man bara hoppas på acket med! :-) att vara sjuk har visserligen några saker gemensamt med festival. Man är konstant trött och går på den klassiska festival dieten: liten mängd mat men extremt energirik. En pizzaslice om dagen och sedan jobbar kroppen på högvarv.
Nä nu tror jag att jag ska släpa mig upp ur sängen och försöka äta något onyttigt och dricka vitaminer. Någon dag ska jag lyckas publicera bilderna från förra torsdagen med. Men inte idag.
Njut av solen och tänk på sommaren! Massa kramar,
/L