Hur många gånger har jag fotat Johnossi nu? Jag vet inte, jag har tappat räkningen, men vad bra dom är! Det lät lite på dem som att det var någon slags avslut, men de var förhoppningsvis bara trötta efter en lång turné, i alla fall jag håller tummarna för att dom sitter på sin kammare och plinkar ihop nytt.
Det finns milstolpar och så finns det Milstolpar. Jag trodde inte jag skulle nå denna faktiskt, har sökt att fota Megadeth tidigare men det har varit knasiga kontrakt så jag har avstått, men nu chansade jag och Yes! Det blev av! Så jag kan nu säga att jag har fotat ett till av mina barndomshjältarband. Jag insåg när jag höll på med inlägget att det var ca 30 år sedan jag lyssnade mycket på dem, precis i brottet mellan pudelrock och grunge, så mullrade detta på i bakgrunden, men jag tror det var melodierna i låtarna som gjorde det för mig.
Jag fick äntligen höra tex ”A Tut le Monde” och ”Symphony of Destruction” live. Jag kan inte fatta att jag hade så hård musiksmak som 15 åring. Jag minns med glädje min Megadeth tisha som jag älskade tills det knappt är något kvar av den, den satt perfekt och var en favorit. Så jag kunde inte låta bli att köpa en ny, det fick bli en cool med både döskalle och eld på! Va, vilken grej. Haha. Också den dyraste t-shirt jag har köpt där välgörenhet inte är inblandat, en milstolpe det med.
Anyhow, här är bilder på förbandet Soilwork och min barndomsidol Dave Mustain, lite osäker på om det var en bra barndomsidol egentligen men det blev ju (nåja) folk av mig ändå.