Kategori: Okategoriserade

2024 var för mig något av ett mellanår som konsertfotograf. Jag fotograferade betydligt mindre än vanligt, och under hösten blev det faktiskt inga konserter alls. Trots detta har året bjudit på flera minnesvärda ögonblick, och jag hoppas verkligen att 2025 blir ett år där jag får hålla kameran i händerna mer regelbundet igen.

Fotografiska och musikaliska reflektioner

Fototekniskt känner jag att jag inte har utvecklats särskilt mycket i år, speciellt inte på konsertfronten. Istället har jag under hösten börjat på en ettårig kurs på Fotografiska ”Mitt fotografiska liv” lyssnat på väldigt mycket musik.

Mina musikaliska favoriter under året har bland annat varit Bring Me The Horizon, som med sin eldiga show och en förkyld men ändå fantastisk sångare lämnade ett starkt intryck. Bandet Imminence, som spelade samma kväll, blev också en ny favorit för mig – en magisk upptäckt. På tal om favoriter har jag också fastnat ännu mer i allmänhet för The Amazons och i synnerhet deras låt Living a Lie, som nästan blivit en besatthet.

Minnesvärda konserter och platser

Trots att det var ett lugnare år fick jag möjlighet att fotografera flera akter som jag länge velat plåta. Newkid och Kerstin Ljungström är två exempel som jag äntligen kunde bocka av från min önskelista, och det känns fantastiskt att ha fångat dem på bild.

Årets mest intensiva fotoupplevelser ägde rum på Sthlm Fields, Gröna Lund och Rosendal Garden Party. På Rosendal kommer jag särskilt ihåg The Cardigans. Det hade regnat hela dagen, men när de gick på scen sprack molnen upp och solen kom fram – en perfekt avslutning på en annars grå dag. Och så klart, Grace Jones. Att se och fotografera henne på nära håll var både overkligt och otroligt coolt.

På andra sidan spektrumet fanns också mer intima konserter. Ett exempel är The XCERTS på Nalen Klubb. Trots att publiken var liten på grund av krockande konserter, var det en upplevelse jag ser tillbaka på med glädje. Jag blev också glad över att återigen få fotografera Europe – jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har fotat dem nu – och det var roligt att se och dokumentera Eric Nam.

Mot nya mål 2025

Trots att jag fotade mindre under 2024 har det varit ett år som påmint mig om vad jag älskar med konsertfotografi: att fånga musiken, stämningen och magin i stunden. Jag hoppas att 2025 blir ett mer aktivt år för mig, där jag får utvecklas vidare som fotograf och uppleva fler fantastiska konserter, både genom linsen och som lyssnare.

Här är listan över det totalt 28 artister jag fotade under året:
Alla konserter jag bevakat kan ni läsa om på LiveNews!

• Alex som support till Eric Namn på Annexet
• BCUC på Rosendal Garden Party
• Bring Me The Horizon på Sthlm Fields
• Darin på Gröna Lund
• Deez Nuts på Sthlm Fields
• Dull som support till Västerbron på Debaser
• Eric Nam på Annexet
• Europe på Gröna Lund
• Future Islands på Annexet
• Grace Jones på Rosendal Garden Party
• Greta Van Fleet på Sthlm Fields
• Hearts som support till the Xcerts på Nalen Klubb
• Imminence på Sthlm Fields
• Kerstin Ljungström på Gröna Lund
• Klass II som support till Västerbron på Debaser
• Massive Attack på Rosendal Garden Party
• M.I.A. på Rosendal Garden Party
• Newkid på Gröna Lund
• Raye på Rosendal Garden Party
• Saint Levant på Rosendal Garden Party
• The Amazons på Sthlm Fields
• The Cardigans på Rosendal Garden Party
• The Heavy på Rosendal Garden Party
• The XCERTS på Nalen Klubb
• Turnstile på Rosendal Garden Party
• Västerbron på Debaser
• Wolfmother på Sthlm Fields
• YG Marley på Rosendal Garden Party

Stort tack till Chat GPT som hjälpte mig sammanfatta året lite bättre, japp delar av det här inlägget är A.I assisterat. Men så är det faktiskt flera av konserterna som är listade ovan som jag ärligt talat inte ens minns. Inte många. Men ett par. Sånt har jag tagit tag i och brottats med i år, därav de färre antalet än vanligt. Prio på annat helt enkelt. Flera av konserterna kan jag inte tro att det är bara ett halvår eller ett år sedan, det känns som en evighet och det värker av längtan i avtryckarfingret. Överväger också ny kamera… får se hur det går!

Några av mina favoritbilder, i kronologisk ordning:

Trendspaningar:

Jag försökte fråga Chat GPT om vad den tror om trender framöver och jag fick så många och spretiga svar så det kan sammanfattas med ”det kommer bli musik”. Jag hoppas däremot att den har rätt om två saker: Fler små spelningar som är intimare och man kommer närmare artisten. Det gynnar indie segmentet som nästan helt slogs ut av pandemin. Samt… VR och AR biljetter till konserter. Vet att det redan finns endel konserter i VR som man kan ”gå på” men det vore så roligt att kunna få gå på konserter man annars inte kan resa till, och inte bara se på en konsertfilm utan (nästan) som att vara på plats. Då kan till och med denna gamla stofil tänka sig att fixa någon typ av gaming enhet. Vore också kul om någon kunde göra en serie så, så man liksom går runt i handlingen, inte bara att den är på skärmen där borta. Ja, man kan väl drömma om framtiden?

Så händer det igen, året börjar ta slut och man kan inte låta bli att sammanfatta lite. Spotify Wrapped är ju bra på sånt, tydligen lyssnar jag typ 50/50 på K-pop och alternativ metal, skön blandning. :)

Konsertfotoåret 2023 har varit lite skralt för mig, bara 27 konserter varav 13 på Lollapalooza. Jag vet inte varför det blivit så lite i år, delvis för att jag bara var på en festival men sen tror jag att jag har blivit kräsen helt enkelt. Så jag skyller också lite på Spotifys algoritmer eftersom alla mina nya favoriter… ja, det är tydligen bara jag i hela Sverige som har dom som favoriter så dom kommer ju inte hit. Dessutom är det så att vissa band kan jag fota hur många gånger som helst, (uppenbarligen) men i år har jag inte känt för att fota något band man bara tycker bara är okej eller lite roligt för 5:e gången. Däremot fotade jag Johnossi för örtionde gången. Haha. 

Jag tänker lite extra på Moonbin (från K-popbandet Astro) som gick bort i april, jag var till och med i samma stadsdel men jag hann aldrig se honom live, hoppas jag får se resten av Astro någon gång. 

När jag ser tillbaka på året och funderar på vad som var mest minnesvärt så är det faktiskt bara ett konsertminne som slår till ordentligt, ni vet, riktigt så där i hjärteroten: Det är sommar, jag står på en stor äng tillsammans med tusentals andra under Lollapalooza, jag har precis fotat det band som ska visa sig bli mitt mest lyssnade band under året, The Rose och sista låten de spelar är en ny låt. Den är fylld av energi och den tilltalar varje fiber i mig, lyckan är total! Helt klart årets höjdpunkt! Jag fotade The Rose två gånger i år och de kommer tillbaka i mars till Hovet. 

Mitt näst mest lyssnade band har varit Foo Fighters, deras fantastiska nya platta har snurrat riktigt varmt och Rescued har varit min mest lyssnade låt. Om dom nu bara kunde ta och släpa sig hit! Tredje mest lyssnade bandet är Don Bronco som var här i våras, jag var där men fotade inte. Är så himla glad i The Hives nya platta “The Death of Randy Fitzsimmons” och ser mycket fram emot att de spelar på “Fields” i sommar. 

Men Biffy Clyro då? Varför har du inte skrivit något om Biffy? Varför låg dom inte på din lista över mest spelade artister för första gången på typ 15 år? Ja… dom har inte släppt något nytt! (Jag blir tokig) Visst kan man lyssna på det gamla, men det har man ju också redan hört rätt många gånger. I år har Simon också fått för sig att starta ett nytt band (Empire State Bastard) och dom… ja, jag fastnade inte riktigt. (än) Men Biffy har släppt ett (1) datum under 2024, en festival i England i augusti. Ska man då göra en höna av en fjäder och gissa så hoppas jag på ny skiva under senvåren, festivalturné i sommar och att dom kommer hit i höst. Hoppas. Hoppas. Hoppas. 

Årets konserter, i bokstavsordning:

• Alter Bridge
• Carola
• Chinchilla
• Danny Saucedo
• Dean Lewis
• Deportees
• DJ Mniejong
• Hooja
• Inhaler
• Johnossi
• Junny
• Kalandra
• Leprous
• Lil Nas X
• Machine Gun Kelly
• Mando Diao
• Megadeth
• Monuments
• OneRepublic
• Soilwork
• Sticky Fingers
• The Rose (x2)
• Thomas Stenström
• Vargas & Lagola
• Victor Leksell
• Zara Larsson

​​

Favoritbilder från året:

2024

Hur taggad är jag för 2024? Faktiskt väldigt! Det ser ut att bli ett bra år! Flera bra konserter har redan släppts, Grönan är heta på gröten. Lolla blir inte av men dom kör “Fields” istället, får se vad det blir. Håller tummarna för att det blir bra, älskar sommarkvällar på stora (och små) festivaler! Sen känner jag att mycket om året ligger liksom öppet, jag vet inte vad jag ska göra på semestern, eller när jag ska ha den. Kanske blir det någon mer festival? Blir det någon tågresa? Precis vad som helst kan hända, eller absolut ingenting, och det är okej det också.

Gott nytt år och hoppas ni får ett fantastiskt 2024!

Nu var det dags för k-pop igen! Taggar för kommande resa, ska bli så roligt! Junny spelade på Fryshusets Klubben, det var riktigt roligt, även om det var svårt för det var inget dike! Fick stå bland publiken, det är ju alltid en utmaning, men mina medbesökare var supertrevliga, ganska korta och stundvis med lite mellanrum, då blir det nästan bara att det tillför i bilden och man får lite liv och rörelse med. Det var i alla fall en trevlig konsert. Några bilder följer nedan, alla bilderna på Junny finns som vanligt på LiveNews.se.

Det var också trevligt att jag för en gångs skull blev lite nöjd med bilderna, inte allt som var precis som jag ville, men några lyckträffar överträffade mina förväntningar, vilket kanske inte är så svårt, efter dom här tre åren har jag inte så stora förväntningar på mig själv längre. Jag är glad bara jag får trycka på knappen. Nåja, nog skitsnack, bilder:

Några bilder på DJ-Mniejong som värmde upp publiken och stod bakom Junny och skötte instrumenten:

Omfg vad bra dom är! Den trummisen måste ju ha fyra hjärnhalvor eller nåt. Har fotat dem tidigare på exakt samma scen men vill köra igen, och igen, och igen! Fan va bra dom är! Alla bilder på Leprous, Monuments och Kalandra finns på LiveNews.se.

Nu väntar jag bara på ny platta så vi får ny turné snart! Inte för att jag är girig eller så… hehe… Nåja, med sig hade dom två andra bra band, Monuments och Kalandra.

Kalandra:

Och ett par bilder på Monuments:

Det är roligt att det har kommit igång med konserter! Äntligen! Snart ett år sedan alla restriktionerna togs bort och branschen har liksom inte kommit in i kuggarna ordentligt, men nu börjar det ordna upp sig!

För en tid sedan fotade jag mitt första k-pop band! De senaste åren har jag spätt ut poppen och metallen med lite k-pop och tyckte det vore roligt att fota lite också, enter: the Rose på Fryshuset. 

Jag lyssnade in mig endel inför konserten och fastnade lite. Det är roligt att det börjar komma lite k-pop hit med så här när allting faktiskt börjar dra igång igen. För den som blev sugen på att se mer så kommer de även spela på Lolla Stockholm i sommar.

Till saken hör att en av de låtar jag lyssnade mest på förra året ”Phase me” är gjord av sångaren Woosung, just den fick jag dock inte höra, eftersom det är från hans solokarriär. Se alla The Rose bilderna på LiveNews.se!

Så var det den där tiden på året igen, tiden för att titta tillbaka på det gångna året och reflektera. Vad var bra? Vad var dåligt? Vad hände egentligen? Jag tappar i alla fall perspektivet ganska snabbt för jag försöker att alltid ha fokus framåt. Men bara sneglar man bakåt under det här året så ser man hur otroligt mycket som har hänt. Vi började året med att fortfarande vara i pandemi tillexempel. Sedan när saker och ting kom igång så var det faktiskt ganska segt. Det märktes att hela konsertbranschen legat i ide i två år. Det har ofta varit svårt att få tag på arrangörer för att få ackreditering, då hela pressavdelningen antingen fått gå eller är nyanställda och rutinerna har inte suttit. Det ser man nästan i vilka jag har fotat i år. Nästan bara Gröna Lund och Lollapalooza. Senast idag pratade man om på nyheterna att hela konsertbranschen fått ställa om, man kan inte längre ha mindre spelningar för det är för dyrt att öppna stället om man riskerar att inte få helt slutsålt. Det är ju så hjärtat brister.

Men det har i alla fall blivit 22 konserter i år, väldigt få om man jämför med snittet för tidigare år. Men jag har också tappat massa FOMO under den här tiden så jag går mest på sånt jag verkligen vill se. Hur som helst så här är årets lista för mig:

Benjamin Ingrosso
Biffy Clyro (x2: Lolla, Fållan)
Europe
Idles
Imagine Dragons
Jimmy Eat World
M.I.A
Måneskin
Mares
Miynt
Modest Mouse
Mother Mother
My Chemical Romance
Pearl Jam
Takida
The Hives
The Kid Laroi
Turnstile
Veronica Maggio
Victor Leksell
Wolf Alice
Detta gör att min lista på totalt fotade konserter hamnar på…. *trumvirvel* 1022! Enkelt.

Roligast att fota var Idles, Måneskin och Benjamin Ingrosso. My Chemical Romance var också roligt, för jag fick så otroligt mycket gilla på den, det är kanske simpelt, men det är roligt när ens bilder får uppskattning och stor spridning. Bilderna på dem ligger dock bara på Livenews. Högst upp på listan (förutsägbart nog) ligger ju så klart Biffy Clyro, framförallt deras spelning på Fållan. En äkta Biffy spelning, så roligt när man är i ett rum fullt med folk som gillar samma musik som än själv och kan även de knasiga rytmerna.

Här är mina favoritbilder från året, i någon slags omvänd kronologisk ordning:

Vad ser jag fram emot mest med 2023? Det måste nog vara att fler av mina favoritartister ska komma hit och spela. Det känns som att det fortfarande är lite pandemi effekt där ute, det är väldigt lite konserter, om det beror på att alla är och spelar någon annanstans, ställen har gått i kånken, band lagt ner eller att det bara är jag som är otålig på rätt band och har blivit kräsen, det vet jag inte. Hur som helst så längtar jag redan nu (och sedan sista konserten jag var på på Grönan) efter att nästa år ska komma igång igen. Det finns ett par konserter redan som jag ser fram emot men inte så mycket som det brukar. Nu går ju hela branschen under januari dessutom nästan ner på noll och sparlåga, precis som tidigare, men hoppas på sommar och festivaler. Och en mycket händelserik vår innan dess. Spännande!

Gott nytt år på er, om det nu är någon som orkat läsa så här långt. <3

Jag vet inte exakt vilken gång i ordningen det är jag fotar/ser Biffy, men det är i alla fall tvåsiffrigt på båda vi det här laget. Det var andra gången i år, eller ska man säga första? Den första Biffy spelningen var på Lollapalooza och oj vad man hade törstat efter det under de senaste åren. Men här om dagen så kom äntligen den högst efterlängtade dagen, det borde vara en helgdag när helst Biffy Clyro spelar i ens hemstad. En helt egen Biffy spelning! Till skillnad från en festivalspelning så är settet längre och publiken kan alla låtarna, även de lite längre ner i arkiven. Att stå och trängas i ett rum fullt av främlingar som alla älskar samma musik och kan alla konstiga taktskiftningar och texter. Det är något speciellt i det. Man vet att man har något gemensamt med alla dessa främlingar även om det är bara en sak. Läs förresten hela inlägget och se fler bilder på LiveNews.se.

Jag köpte dock ingen tisha den här gången för att jag köpte en på Lolla och det visade sig att jag hade alla redan… ehem. Ja, halva min t-shirt garderob är Biffy tischor har jag insett. Men det gör inget. Det var även min första gång att se en konsert på Fållan, har bara varit där i vaccinationsärenden tidigare. Gillade lokalen skarpt och ser fram emot att gå dit många gånger. Även om golvet är stenhårt och det efter ett tag droppade kondens från taket, eller regn. Jag hoppas det var regn så det inte var avdunstat svett från mina medmänniskor.

Det nederländska förbandet De Staat gick heller inte av för hackor, det var ingen av dem jag kände där som hade hört talas om dem tidigare men alla gillade dem de luxe!

På tal om ”av dem jag kände som var där”, tänk vad många vänner jag har ändå, som gillar samma band, endel har jag träffat genom just passionen för Biffy, andra har jag övertygat, men de flesta har hittat Biffy själva.

Hur som helst, här kommer några av mina favoritbilder från kvällen:

Alltså, det är ju alltid roligt att fota Europe, det är som att borra ner sig i en välbekant säng efter en lång dag. Det är nostalgiskt och man kan fler låtar än man vågat erkänna för sig själv. Jag var på jakt efter att köpa lotter för att vinna en gigantisk nalle (lyckades inte) när jag sprang på merchståndet. Det var som en blixt från klar ovan, hur kan jag inte ha haft en Europe tröja sedan tidigare? Att dom dessutom hade en med omslaget från Skivan på gjorde inte saken sämre. Så nu är jag stolt ägare till en Europe tröja också.

Det var roligt att fota för det är alltid full fart på Joey Tempest, och de andra är också barndomshjältar på något sätt. Det blev ingen text den här gången men se fler bilder på LiveNews.se. Här är några av mina favoritbilder från kvällen.

Här om dagen plåtade jag Takida för sjunde gången (typ?) och på Grönan för tredje gången. Men fan va roligt det var. Kom på mig själv stå i diket med världens största leende. Det var dessutom mörkt ute igår så äntligen fick det bli lite Rikigt konsertfoto. Insåg när jag tittade tillbaka att allt jag fotat sedan i våras har varit utomhus och bara enstaka i mörker. Då på sanslöst stora festivalscener men nu fick jag äntligen komma lite närmre i mörkret. Vänta här nu… Det där lät ju fel. 😁

Det var iallafall kul att se takida igen, var länge sedan nu. Kul också att skriva en lite längre text. Det jag är minst pepp på är att det är så lite kvar av säsongen på Grönan, men ett antal konserter i alla fall, får se om det blir att jag går. Hoppas det.

Här är några bilder från kvällen, fler tillsammans med texten finns på www.livenews.se.

Jag (och alla andra) har hört så mycket Viktor Leksell under de senaste åren, äntligen fick jag se och fota honom live med. Läs hela inlägget på LiveNews.se. Här är några av mina favoritbilder från kvällen. Fler finns så klart på länken ovan.