Tankar i början av 2020

2020 har dragit igång och vi har kommit en bit in. Som vanligt är början av januari rätt dött på underhållning, alla har semester och/eller är panka. Men det har börjat bubbla igen i alla fall. Har ett sånt stort musiklängt just nu, hoppas jag får gå på konsert snart, har ett par jag håller tummarna för.

Gröna Lund teasar att det släpps fler artister 24 februari. Än så länge ser det bra ut med släpp som The Hives, Korn, Disturbed, Gwen Stefani med flera. Frågan är vad jag hoppas på inför 2020? Lågoddsare är Passenger (som idag hintat att han kommer spela i Stockholm), Johnossi (som snart släpper nytt och spelar på Cirkus 14 april, men kan spela till sommaren igen) och så hoppas jag ju alltid på Biffy Clyro. Sen om dessa kanske kommer till Gröna Lund, Lollapalooza eller något annat, det vet jag ju inte… Vad tror ni om Eminem till Lolla eller Grönan? Han släppte ju nytt nyligen, vore ju inte otroligt, till å med jag skulle tycka det var lite coolt. En kan ju hoppas. Ser i alla fall mycket fram emot sommarkonserterna, längtar ut, till vår och sommar. Inte för att vi är så långt ifrån med 8 grader och sol.

Det här får mig att tänka att det finns tre olika kategorier av band: Första kategorin: ett par låtar räcker, men egentligen inte min smak, men alltid nyfiken på nytt. Andra kategorin: Vill se hela konserten, kan se dem igen om de spelar på festival men betalar inte extra för det, om det inte är någon annan som vill gå. Tredje kategorin: Jag kommer vara där varje gång dom spelar inom rimligt avstånd eller ibland resa när det är något speciellt. Jag älskar den kategorin. Där har vi Biffy, vi har Agent Fresco, The Hives, The Sounds, The Rhymes, Rob Zombie, och säkert fler jag inte kommer på direkt nu. Det spelar ingen roll hur många gånger man ser dem. Dom kan köra samma setlist som sist, det är okej. Men har dom nytt vill man ju höra det också. Det finns alltså band man inte tröttnar på live. Mina sådana band är ofta väldigt rutinerade, det är en bra show varje gång.

Men jag är så Biffy-live svulten så det är galet åt det. Så jag tänkte jag gräver ner mig tio år av bilder på Biffy (Se nedan). Första bilderna är från Peace & Love 2010 och den sista bilden från Royal Albert Hall 2018 (från publiken). Dom har nämligen inte varit här sedan dom släppte sin Unplugged, dom har inte varit här sen dom släppte soundtracket till ”Balance, Not Symmetry” (verkar gå att se filmen här, ska testa ikväll) och dom har ytterligare en platta i pajpen. Va. Fan. KOM IGEN NU DÅ! Ut å spela mer er! Kom hit någon gång!

Nåväl, nu drömmer och minns vi oss tillbaka:

Biffy Clyro

2010 – Peace & Love

Biffy Clyro på Debaser Slussen 2012_27

2012 – Debaser Slussen

Ben i Biffy Clyro Debaser Slussen 2012_33

2012, när jag intervjuade Ben för andra gången. Denna gång i turnébussen på kajen bakom Debaser Strand. Allt är nu borta.

Biffy Clyro på Berns 2013_20

2013 på Berns

biffy_clyro_arenan09

2013 på Arenan

biffy_clyro_arenan07

2013 på Arenan

biffy_clyro-stockholm_2016_001

2016 – Munchenbryggeriet

biffy_clyro-stockholm_2016_011

2016 – Munchenbryggeriet

Biffy_Clyro_Grona_Lund_Stockholm_2017_002

2017 – Gröna Lund

Biffy_Clyro_Grona_Lund_Stockholm_2017_008

2017 Gröna Lund, deras senaste i Sverige.

oznor

2018 September, Unplugged på Royal Albert Hall.

2019 sammanfattat

När jag tittar tillbaka på 2019 är med marginal det år när jag fotat minst antal konserter. Klockar in på 43 i år och två (2) festivaler (Daze Days och Lollapalooza) Varför har det blivit så lite då? Jag har helt enkelt inte haft orken och så tror jag att jag börjar bli gammal, detta är också mitt nionde år med konsertfoto. Har nyhetens behag lagt sig? Absolut inte! Har jag utvecklats klart? Verkligen inte,  ser mycket jag kan förbättra, speciellt när jag tittar på specifika konserter.

När jag tittar tillbaka slås jag även av en annan sak: Skärpan. I somras blev det ohållbart tillslut, jag såg ju inte ens skärmen och slutade göra urval av bilder i kameran för ja… jag såg dem ju inte ordentligt. Nu har jag skaffat mig glasögon för tant är gammal, så när jag sitter och sammanställer året… så SER jag ju faktiskt hur oskarpt mycket är. Sen gillar jag ju oskärpa till en viss gräns men inte på vissa bilder.

Jag brukar ju publicera Spotifys sammanställning, men den var lite ”tråkig” i år! Biffy släppte ny platta (soundtracket Balance, not symmetry) så det låg super i topp, tillsammans med lite Foo Fighters, så inga överraskningar direkt. Precis som min sammanställning av hela decenniet, Biffy och Foo. Om nu bara Biffy kunde ta å ge sig ut på turné så man får se dem live igen så skulle livet vara komplett.

Vad har varit bäst och sämst då? Bäst blir nog Lollapalooza, just att man inte hade några förväntningar och så var det så passa bra arrangerat, dom kommer ju få svårare att leva upp till sitt rykte nästa år. Speciellt var Foo Fighters på Lolla men har inga bilder därifrån, förutom den här finaste bilden:

btf
~ Foo Fighters spelar i bakgrunden ~

Jag gillade också Yungblud väldigt mycket, han överraskade fullständigt!

Yungblud-Lollapalooza-201908

Konserter jag minns speciellt bra är Bastille (och att han åkte Fritt Fall mitt i låten) och i början av året var Bo Ningen en klockren höjdpunkt:

BoNingen-DazeDays-Stockholm-2019_15

Sämst i år är helt klart alla de konserter jag inte ens minns. Men jag kommer inte ihåg vilka det är… Så vi kör favoritbilder istället!

The-Rhymes-Cirkus-Stockholm-2019_01

The Rhymes 

Mando-Diao-Cirkus-Stockholm-2019_07

Mando Diao

Bastille-GronaLund-2019_03

Bastille

Danko-Jones-GronaLund-2019_08

Danko Jones

-Lollapalooza-2019_04

Lollapalooza

The-Hives-Lollapalooza-2019_01

The Hives

Frank-Carter-and-the-Rattlesnakes-Lollapalooza-2019_14

Frank Carter and the Rattlesnakes

Halestorm-Lollapalooza-201908

Halestorm

Mustasch-GronaLund-Stockholm-2019_01

Mustasch

The-Hives-Lollapalooza-2019_04

The Hives

Dessa 43 artister har jag fotat under 2019:

  • Adam Nilsson & Insatsstyrkan
  • All Them Witches
  • Amon Amarth
  • Arch Enemy
  • Backyard Babies
  • Band of Horses
  • Bastille
  • Black Midi
  • Bo Ningen
  • Bring Me The Horizon
  • Danko Jones
  • Dean Lewis
  • Esther
  • Feng Suave
  • Flogging Molly
  • Frank Carter & The Rattlesnakes
  • Graveyard
  • Halestorm
  • Hov1
  • Hozier
  • Hypocrisy
  • Jacob Banks
  • Junior Brielle
  • Kvelertak
  • Lost Under Heaven
  • Mando Diao
  • Merely
  • Miriam Bryant
  • Mustasch
  • My heart is a metronome
  • Rosie Carney
  • Royal Republic
  • Smith & Tell
  • Sting
  • The Hellacopters
  • The Hives
  • The Rhymes (2 gånger)
  • The Sounds
  • Timo Räisänen
  • Veronica Maggio
  • Wolfmother
  • Yungblud