Den 24:e oktober spelade Therapy? på Göta Källare. Läs hela recensionen här. Även Silver Silver spelade. Tydligen deras andra gig någonsin.
Det var fantastiskt roligt att se dem, jag har inte sett dem tidigare men lyssnade mycket på dem när det begav sig i mitten av nittiotalet. Det var ett himla drag i gubbarna och jag stod längst fram i publiken med kameran i högsta hugg. Roligt att publiken var snäll och artig, det tror jag är för att Göta Källare tydligen blivit av med sina rättigheter så det var alkoholfritt där denna kväll.
Jag fick en ny favoritvinkel även om ingen av de bästa bilderna som blev utvalda är från den vinkel. Basisten ställer sig precis framför än, sträcker ut basen i publiken och jag fotar honom genom hålet som blir mellan basen och honom. Hehe. På något sätt lyckas jag avskärma mig och inte fatta hur nära jag står, jag inbillar mig att jag är osynlig där jag står i diket. Men endel påstår att artister och publik ser en. Det vägrar jag tro på! Jag finns inte. Ändå hamnar jag på bild lite överallt… hm… :oD
Här är bilden, inte perfekt, men så ni förstår vad jag menar. Efter följer min favoritbild. Jag undrar när dagen kommer när man publicerar bilderna från en spelning och känner ”fan, va bra det gick idag. Allt gick precis som jag ville.” Undrar om det är då som det blir tråkigt. När man känner att man inte kan förbättra sig längre. Jag känner personligen att jag har väldigt lång väg att gå tills jag är nöjd med mina bilder. Tur att det är en jäkligt rolig väg.
