Tankar om Foo Fighters nya låt Run

Vi pratade om om horoskop och stjärntecken på jobbet här om veckan. Jag tror inte direkt på det. Jag har svårt att tro att när/var jag föddes påverkar min framtid, jag tror hellre att jag påverkar det. Sen har det ju inverkan på vem jag är som person; hur gammal jag är och vilka erfarenheter jag bär med mig. Men jag tror inte på att man kan se i stjärnorna/tesumpen om jag kommer vinna på lotto eller inte. Jag hörde för många år sedan om en undersökning där man tog ett gäng psykologistundenters födelseddata och satt ihop ett horoskop, snittet på hur bra man tyckte det stämde var någonstans på 4.5/5. Bara det att alla hade fått samma horoskop. Vissa finner trygghet i horoskop men jag insåg här i veckan att för mig är det exakt samma sak med låtar.

Foo Fighters släppte helt utan förvarning en låt i veckan och video som är helt fantastiska. Jag ser dem som två olika enheter. Videon slås man ju först av med sin sköna skildring av ett ålderdomshem. Sådär föreställer jag mig att jag och mina gelikar kommer ha det. Haha! Jag ser fram emot det. Hoppas Foo Fighters kommer och spelar på mitt ålderdomshem. (älskar för övrigt skylten bakom dem). Dom spelar i Helsingfors den 19 juni (en Måndag?!), tyvärr kommer dom inte till Sverige då. :( Hoppas på nästa år eller nåt istället.

De andra som slår en är låten som också den är helt fantastisk. Rent musikaliskt gillar jag den för att den har alla beståndsdelar; det tunga, det melodiska och texten. Texten slår mig an som alltid. ”In another perfect life, we run” Man kan tolka in så otroligt mycket i bara den meningen. Det är på det sättet som musik fungerar som mitt horoskop, jag hör det jag behöver höra, tolkar det jag behöver höra och säga. Samtidigt är man medveten om att det är ens egna tolkningar. Men det gör ju ändå att det känns som att musiken pratar direkt till och för mig. Som att låten är skriven För mig och jag är övertygad om att många fler känner likadant.

Så helt enkelt: Foo Fighers gör det igen. <3