november 2011 – Sida 2 – Lottas konsertfotoblogg

Oväntade vändningar

Ibland tar livet lite oväntade vändningar. Okej, inte alltid att det måste vara hela livet, bara tillvaron, det här handlar nog mer om tillvaron än livet antar jag, eftersom det rör EN fredagkväll. Nåväl, i helgen var planen att fredag till lördag åka Banditkryss och plåta sen after boat på lördagen å plåta bla Lillasyster och Corroded. Men det visade sig att lördagen är inställd (alltså spelningen, inte veckodagen) och fredagen verkar inte gå igenom. Sen så har det hoppat av en fotograf på The Horrors på fredag, så jag hoppar nog in där istället. Har aldrig lyssnat på dem och vet ingenting men har ett par dagar på mig att lära och lyssna. Enligt utsago är de ”bästa bandet ever, och värsta bandet att fota eveer.” En utmaning på Debaser Slussen med andra ord! Spännande!

Ja, sen kan jag ju rent filosofiskt tillägga att det finns ju inget som hindra att hela livet tar en oväntad vändning på fredag. Men det är lite av en högoddsare.

Sen en sak som jag har funderat på under veckan, det är att musik kan få helt olika innebörd beroende på upplevelsen till dem. Tillexempel så var jag inte ett jättestort Veronica Maggio fan före sommaren. Tyckte texterna kanske var aningen frispråkiga och musiken rockar inte direkt min båt. Men sen såg jag henne live på Peace & Love och nu är jag ju såld! Hon är ju fantastisk. Det är samma låtar med samma tjej, men jag får ett annat intryck. Man kan helt enkelt ändra sig. Det är bra. Sen dök hon upp på Grönan hela sommaren och bara förstärkte intrycket.

Nu nanna kudde för att stävja denna tradiga, tråkiga miiiiiiiini förkylning som mest bara irriterar.

Natti!

Roxette på Globen

Före: Alltså… Jag vänjer mig ju aldrig. ”Hihi, jag får gå in bakvägen på Globen” fnitter! Hihi! Man växer ju aldrig upp. Det är därför jag ska plåta Roxette idag. Lyssnade massor på dem som liten innan jag upptäckte hårdrocken på riktigt. Så jag är i dubbel mening som ett litet barn idag. Å jag hoppas på massa mer drag idag än igår. Förväntningarna är på topp. Å jag har fått låna leksaker med! En 5D Mark 2 med ett 17-40. Gluggen är inte optimal för Globen kanske men kul att leka/testa! :-)

Efter: Amen fy fan va bra dom var. Åh!!! Det var verkligen drag! Men vilken energi! Även om rörelseenergin inte var enorm från alla hela tiden så strålade alla som var på scenen hela tiden. Å jag kunde texten till alla tre låtarna jag fick höra. Var nära att gå till biljetttkassan när jag kom ut å kolla om det fanns några biljetter kvar. Men i verkligheten är det inte genomförbart. (jobba som vanligt imorgon och lite sliten efter gårdagens typ tre-fyra timmars sömn.) Någonstans måste man dra gränsen. Även om jag redan nu ångrar att det var tvungen att vara här, jag ville verkligen fortsätta den här kvällen. Men klockan ringer 06:20 imorgon med å jag måste leverera bilder ikväll. Jag är fantastiskt glad att jag fick den här möjligheten, även om det var kort, bara tre låtar, ibland (ok ganska ofta) känner man sig verkligen privilegierad att få göra det här.

Å 5Dn (med min 24-70, inte 17-40, den var för vid för Globen kom jag fram till i samråd med en annan fotograf) funka asbra. Autofokusen kändes som blixten. (inte den man sätter på kameran, utan den som kommer från molnen när hög och lågtryck krockar) Det känns som att alla bilder blev skarpa, men det tror jag inte. :-) (red. anm: nej, de var verkligen inte skapa allihop, faktiskt nästan värre än vanligt, det kommer bli analys och uppföljning på den) enda nackdelen är tyngden (med batterigrepp) och när jag höll ner avtryckaren så rasslade det inte med antal bilder som jag är van med att det gör med 7Dn. Har inte kollat vad den var inställd på för sekvenstagning iofs.

Nåja, jag är väldigt avundsjuk på dem som hade biljett och tid att stanna. Roxette var fantastiska.

Alla bilderna finns i Galleri: Roxette på Globen

De finns även att köpa på Festivalphoto.

Smashing Pumpkins på Annexet

Idag var jag och fotade Smashing Pumpkins för Lottas Rockfotoblogg! Absolut första gången som själva bloggen fick ack utan att köpa inbytes biljett! Fantastiskt roligt! Mindre roligt var att flera andra organisationer inte fick komma, varför vet jag inte riktigt.

Det stora samtalsämnet var för kvällen var dock Rihanna som ställde in på grund av sjukdom. Fantastiskt tråkigt men fansen såg ut att ta det lungt på väg ut. Inte som på Metallica/Biffy Clyro i Indien där dom totaltrashade scenen. :o(

Nåväl, det var riktigt jäkla skitsvår-fotat. Väldigt lite frontljus, men mycket motljus och sidoljus, å ett stiligt allmänljus som var violett. :o( Inte braigt. Så det blev endel svartvitt idag.

Själva konserten var… ja, jag ska vara ärlig: energilös, likgiltig och ganska seg. Vi stannade inte hela konserten även om vi fick (till skillnad från den vanliga regeln ”3 låtar i diket, sen ukörd” så var det hela konserten, fota så mycket ni vill men från publiken) Under hela tiden vi var där (en timme med konserttid) så var det inte en enda låt jag kände igen, jättetråkigt. Jag har visserligen lyssnat på mest en skiva, men det är deras mest kända skiva så man tycker ju att dom kan ha publikfriat lite i början av konserten med. Men jag saknade energin som jag hade förväntat mig. Det var lite släpigt, även om det var mycket musik på kort tid så kändes det lojt. Endel hade satt sig ner på golvet och längst fram var det en tapper skara på två personer som hoppade och studsade lite grann. Resten hade nog, precis som jag, hoppat klart någon gång i början på nittitalet. Jag funderar lite över min egen ålder när jag ser den här konserten. Är jag verkligen så här gammal? Att mina tonårsidoler som var aningen äldre än mig börjar nästan närma sig gubbstatus?

Här är i alla fall lite bilder!

Å fler finns här: Galleri: Smashing Pumpkins på Annexet

Även Festivalphotos Christer Tille var på plats.