Det har varit en konstig dag idag, jag har gjort massor men ändå inte fått det jag skulle gjort. Men så kan det vara ibland. Men det började i torsdags när jag fotade Band of Skulls. Helt fantastiskt band, har inte lyssnat på dem så mycket tidigare men man kände igen några låtar. Men när de väl står på scenen så bara blåser de huvet av en! Helt fantastiskt. Exakthet och precision när den är som bäst. Å trummorna, däm. Började publiken klappa och musiken pausade tillfälligt så kunde man blint lita på att han kommer in på exakt rätt ställa. Å trodde man att det blev fel när han spelade så blev man övertygad efter bara någon millisekund: nope, det var planerat i allra högsta grad och bättre än om han gjort som man förväntat. Om någon har missat det sedan tidigare så är det trummorna som är det absolut viktigaste för mig i musiken, det håller takten. En sjukt tajt och kunnig trummis eller en trummis med mycket känsla gör hela musiken för mig.
Jag tyckte så pass mycket om Band of Skulls att jag gjorde något ovanligt. Jag gick tillbaka och gick igenom bilderna igen. Det vart väldigt sent i torsdags (eller tidigt i fredags, beroende på hur man ser det) så jag fick helt enkelt nöja mig innan jag var nöjd. Klockan ringer tidigt alla vardagar, även fredagar. Jag har nu försökt att kalibrera om skärmen och har hittat ett par andra metoder för att se vad andra ser, så det känns som jag får till bilderna bättre nu. Att jag dessutom la lite extra tid på just Band of Skulls gjorde att jag blev ganska nöjd med bilderna. Men sen tar man en paus och kommer tillbaka och man är helt plötsligt inte lika nöjd längre. Som det står på en sån tyg påse jag köpte på en Leonardo DaVinci utställning: ”art is never finished only abandoned”, så jag får överge projektet nu. Good enough.
Här är några av bilderna, jag inleder med trummisen, eftersom han var grym och för att jag lyckades få en trummis. På Slussen. Tror inte jag har lyckats med det tidigare, inte som är typ skarp och inte allt för grynig…
Om någon tvivlade på att jag vill ha en vidvinkelzoom så tror jag att denna bild bekräftar det. Gitarristen/sångaren/frontfiguren ställer sig 20 cm från kameran å stajlar. Fan om jag haft en vidvinkel. Nu fick jag luta mig bakåt för att ens få in honom i bild och det är på håret (!) att jag får honom inom närgränsen på objektivet. Kanske borde skaffa macro? :oP
Jag har även kapitulerat och börjat lägga fokus på ljuset med, jag brukar fokusera på personerna, det viktigaste i bilden tycker jag, men ljuset för dem ju framåt så jag har börjat se det som en viktig del av bilden istället för något som alltid dyker upp och kan göra lite roliga mönster ibland. Det har med andra ord varit mycket fotografiska funderingar och filosiferingar på sistone. Hoppas det är till det bättre. Stor tack till Tille som är hård och ställer krav på mig.
Mysigt!
Läs gärna hela recensionen och se alla bilderna på livenews.se.
Se alla bilderna i Galleri: Band of Skulls på Debaser Slussen
Jag plåtade dessutom Ali Campbell’s UB40 igår på Grönan. Läs mer om det här. Jag har nu insett att jag behöver ”kitta” mig lite inför festivalsäsongen/svenska sommaren med plastpåsar, gummistövlar och silvertejp. (det spöregnade)
