Nu är det så där synd om mig igen. :o( Patetisk och hemma sjuk. Hög feber i fredags och nu hostar jag lungorna ur mig och har ingen ork alls. Men snälla pappa var förbi med lite mat och kakor igår, så livet är på bättringsvägen. Det bästa man kan göra för att krya på sig är ju att göra det man älskar. Så jag tar och delar med mig av det häringa klippet på mitt favvis band. Stort tack till Lotta som uppmärksammade mig på det.
ÄNTLIGEN! Årets första konsert är avklarad! Som jag har längtat. Det är fantastiskt. Här är lite bilder. Läs hela recensionen av Dropkick Murphys och Frank Turner & The Sleeping Souls på Annexet på LiveNews.
Jag har sånt jäkla konsertlängt att det är tokigt åt det. Men just nu är det mycket annat så det får vänta till nästa vecka.
Idag är det tydligen tulpanernas dag, alltid trevligt med en anledning att lyxa. Så jag köpte mig lite tullisar. Jag fixade den lite så de skulle passa in i temat för dagens bild som var ”något blått”. Den ser lite Alien ut! :-) (mobilbild)
”Lottas konst innehåller förhållandevis mycket tåg men framförallt perronger, det är lite oklart vad denna fascination grundas i, man får nästan känslan av att hon spenderade sitt liv med att vänta på tåget.”
Annars är jag lite heatbroken. Skulle plåta fibes oh fibes å Medis i fredags men blev sjuk. (inget att vara orolig för och smittar inte) men nu när jag drar igång Spotify så ligger dom köade. Å dom är ju så jävla bra! Precis vad jag hade behövt i januari mörkret.
Jag får lite panik när jag ser/tänker på de fantastiskt dåliga bilderna jag öka upp igår. Tänk om någon kommer in på bloggen och ser bara dem och vänder? Så jag tänkte att jag lägger in en till bild, om så bara för att tvätta lite från förra inlägget.
Här är en bild jag tog i veckan på en lunchpromenad. Frostigt värre. Sen kom snön tillbaka.
Glad söndag!
Idag är det dagen före tjugondaknut, då ska julen dansas ut. Jag gjorde det en dag för tidigt, men jag hoppas ni inte håller det mot mig. Många andra dansade minsann ut julen redan innan nyår, det är ju bara fel.
Framförallt har jag experimenterat lite idag. Jag har hittat APPEN med stort APP för den typ av photoshopning jag vill göra i mobilen. Den heter Photo Editor, den kan allt det där jag vill att den ska kunna, beskära bilder, färg korrigera bilder med kurvor (!) resiza bilder till olika pixel storlekar och mycket, mycket, mycket mer. Så jag gick loss. Kanske inte helt seriöst, men med träning kommer färdighet. Lite senare.
Så här såg julen ut, hemma hos mig:
Sen packades den ner med hjäp av julsakstetris i en fin flyttkartong för att vila lugn i 11 månader. Varför den här bilden blev mindre än de andra vet jag inte.
Sen kommer här en bild på vad vi väntar på, längtar efter. Min pajjiga tolkning av våren, med grönska och sol. Tolkad via härdiga blommor och en fönsterlampa… man får ta vad man har och rita dit det man inte har. Så!
Gott slut på julen allihop!
I fredags var jag på konsert men fotade inte. Vilket förmodligen var väldigt bra eftersom jag var så trött att jag bokstavligen stod och sov på dansgolvet på Medis. Jag somnade på tåget på vägen in med. Hur som helst så vill jag tipsa om ett riktigt bra band. Lokalen föddes till brassen och publiken var mycket entusiastisk. Jag skulle klassa musiken som glad-pop eller kanske speed-pop. Man blir spattig och glad när man hör den i alla fall. Bandet heter The Royal Concept. Läs och titta på Tilles bilder och recension här.
Annars är ju som vanligt januari årets lataste månad när det gäller konserter och detta år är inget undantag. Men det finns att göra, vill jag lova! Men nu dags att sova. Har tagit tre powernaps idag. Dags för lite mer sömn. Natti!
Idag var jag dessutom ute på en liten prommenad. Eller snarare en fotonad bara för att få lite frisk luft, solen sken, himlen var (bitvis) blå och det var massor av plusgrader. Sånt gillas, våren verkligen ligger i luften idag. Ja, jag inser att det är den första januari och risken att vi får vinter igen innan sommaren är överhängande. Men idag var det vår. Vattnet porlade i små improviserade bäckar och snön smälte.
Svamp på en stubbe, massa fuktigt ute när all den här snön smälter.
Jättefint träd i motljus mot solnedgång.
Vågorna går höga på picnickplatsen.
Jag tog medvetet beslutet att bara ta med mig mobilkameran (jag hade redan satt på mig skorna) och tänkte testa den på riktigt. Jag har ju sedan jag köpte ny mobil nästan lika många megapixlar i mobilen som i riktiga kameran. Men som vi vet sedan tidigare är det ju inte antalet pixlar som gör grejen. Kvalitén på bilderna ändras ju inte för att man har bättre upplösning. Försök till förklaring:
Inte direkt som gjort för att göra förstoringar av, om man säger så. Men funkar skitbra på nätet, när man inte visar grejerna i 100%. Så frågan blir då: Hade det varit bättre med färre pixlar med högre kvalité? Svar: Ja. Men min telefon är vattentät och jag fick en himla massa pixlar på köpet. :oP Man får ta mobilkamerorna för vad de är helt enkelt och använda för och nackdelarna. Hoppas bara snart att tillverkarna börjar lägga krut på kvalité istället för kvantitet av pixlar. Men för att tillverkarna ska bry sig om att fixa kvalitén så behöver alla vi konsumenter veta att det inte är antalet megapixlar som är grejen, det är vad kameran gör, eller inte gör, med pixlarna och bilden som spelar roll.
God fortsättning allihop! Igår var det nyårsafton och jag och Malin var på maskeradbal på Nalen. Det var fantastiskt roligt! Vi spenderade timmar med att göra oss i ordning. När vi kom dit kändes det lite konstigt i kön, för inte så många var utklädda. Trodde vi ja, ytterkläderna var ju på! När vi kom in i denna fantastiska lokal så var så gott som alla uppsnoffsade till tänderna! Folk var så snygga! Alla var så jäkla snygga! Det var en fantastisk känsla att kliva in i denna vackra sal och var man än tittade så var där människor som var stolta över sig själva, nöjda med sig själva och glada för att vara på fest.
Det var många olika stilar på kläderna, från 1600-tal till 20 och 60-tal eller bara riktigt fina kläder. Männen hade (de som hade manskläder) minst på sig tre delad kostym, mycket tophattar och masker till det. Kvinnorna (de som hade kvinnokläder) hade fina klänningar, håruppsättningar och masker. Maskerna som enligt tradition plockades av vid midnatt och vi sjöng ”Old Lang Syne”.
Det var så härligt att se att alla var så snygga! Inte bara att dom såg snygga ut, utan man märkte att dom tyckte att dom var snygga. Det har ingenting med symetri, vikt, längd, färg, form eller något sådant att göra. Det är känslan. Killarna som stryker omkring i sina ”anonyma” masker och leker Casanova, tjejerna som är stolta som påfåglar. Tänk om alla kunde ta med sig åtminstone lite av den känslan i vardagen. ”Här är jag, jag är förbannat snygg och jag vet det. Dessutom tycker jag att du och alla andra i den här tunnelbanevagnen är förbannat snygga med”. För det är lite poängen här; alla tillhör det snygga folket! I min värld är alla människor vackra. Alltid. Ibland är man bara mer eller mindre sminkad/iordningjord.
Här är två alltid lika snygga tjejer:
