Nytt stativ

Jag laddar som bara den inför helgens stilleben foto. Det ska bli riktigt roligt. Jag har ju insett att det kommer bli långa slutartider så när jag inte hittar den lille plutten man har och fäster ihop stativet med kameran så ser jag det som ett tecken. Inte på att jag har det stökigt utan att jag behöver ett nytt stativ. Sagt och gjort! Det blev ett av den billigare varianterna men inte billigaste, ganska stadigt och lite tyngre.

Men varför levereras det i en kondom? Nåja, det hade iallafall den där underbara ny-kamera-utrustning-lukten… Aj love it! Så nu sitter jag och luktar på mitt stativ.

Go natt!

image

Sommar längt, nu igen

Så var det den där tiden på året igen… Januari… eller vänta, är det februari? Skit samma, det är forfarande mörkt kallt och grått ute. Idag har det smält lite ute och jag har varit på jobbet för första dagen sedan min senaste släng av infuensan. Jag försöker på något tänka att när man är sjuk så blir man ju mer immun med. Så det blir svårare att få flunsan nästa år. Men jag har varit supersjuk vid 7 olika tillfällen under 2012, mitt sjukaste år hittils, vad jag minns i alla fall. Men nu får det vara slut med det tycker jag, nu får det vara nog.

Istället tänker jag tänka på sommaren, på våren och allt som komma skall. Jag ser så sjukt mycket fram emot Peace & Love, får se om det blir min enda resa-bort festival i år, jag har lite dåligt med stålars.

Peace & Love har i år dragit ner lite och har färre scener, riktigt bra tycker jag för det blir så sjukt mycket man missar, redan nu är jag skitnervös, så mycket jag vill se och så lite tid. Till att börja med ser man ju fram emot Depeche Mode, Queens of the Stone Age, Pet Shop Boys, Paramore, Iggy, Miss Li, Johnossie, the Sounds, Graveyard, raised fist, Timo, Royal Republic, Noonie Bao mfl…

Hur ska det här gå? Roligt att Depechs nya låt är så himla bra med, dom kan fortfarande!

Biffy tröst

Nu är det så där synd om mig igen. :o( Patetisk och hemma sjuk. Hög feber i fredags och nu hostar jag lungorna ur mig och har ingen ork alls. Men snälla pappa var förbi med lite mat och kakor igår, så livet är på bättringsvägen. Det bästa man kan göra för att krya på sig är ju att göra det man älskar. Så jag tar och delar med mig av det häringa klippet på mitt favvis band. Stort tack till Lotta som uppmärksammade mig på det.

 

 

Dansa ut julen

Idag är det dagen före tjugondaknut, då ska julen dansas ut. Jag gjorde det en dag för tidigt, men jag hoppas ni inte håller det mot mig. Många andra dansade minsann ut julen redan innan nyår, det är ju bara fel.

Framförallt har jag experimenterat lite idag. Jag har hittat APPEN med stort APP för den typ av photoshopning jag vill göra i mobilen. Den heter Photo Editor, den kan allt det där jag vill att den ska kunna, beskära bilder, färg korrigera bilder med kurvor (!) resiza bilder till olika pixel storlekar och mycket, mycket, mycket mer. Så jag gick loss. Kanske inte helt seriöst, men med träning kommer färdighet. Lite senare.

Så här såg julen ut, hemma hos mig:

image

 

Sen packades den ner med hjäp av julsakstetris i en fin flyttkartong för att vila lugn i 11 månader. Varför den här bilden blev mindre än de andra vet jag inte.

image

 

Sen kommer här en bild på vad vi väntar på, längtar efter. Min pajjiga tolkning av våren, med grönska och sol. Tolkad via härdiga blommor och en fönsterlampa… man får ta vad man har och rita dit det man inte har. Så!image

Gott slut på julen allihop!

 

2013 har sin början.

I fredags var jag på konsert men fotade inte. Vilket förmodligen var väldigt bra eftersom jag var så trött att jag bokstavligen stod och sov på dansgolvet på Medis. Jag somnade på tåget på vägen in med. Hur som helst så vill jag tipsa om ett riktigt bra band. Lokalen föddes till brassen och publiken var mycket entusiastisk. Jag skulle klassa musiken som glad-pop eller kanske speed-pop. Man blir spattig och glad när man hör den i alla fall. Bandet heter The Royal Concept. Läs och titta på Tilles bilder och recension här.

Annars är ju som vanligt januari årets lataste månad när det gäller konserter och detta år är inget undantag. Men det finns att göra, vill jag lova! Men nu dags att sova. Har tagit tre powernaps idag. Dags för lite mer sömn. Natti!

Det snygga folket

God fortsättning allihop! Igår var det nyårsafton och jag och Malin var på maskeradbal på Nalen. Det var fantastiskt roligt! Vi spenderade timmar med att göra oss i ordning. När vi kom dit kändes det lite konstigt i kön, för inte så många var utklädda. Trodde vi ja, ytterkläderna var ju på! När vi kom in i denna fantastiska lokal så var så gott som alla uppsnoffsade till tänderna! Folk var så snygga! Alla var så jäkla snygga! Det var en fantastisk känsla att kliva in i denna vackra sal och var man än tittade så var där människor som var stolta över sig själva, nöjda med sig själva och glada för att vara på fest.

Det var många olika stilar på kläderna, från 1600-tal till 20 och 60-tal eller bara riktigt fina kläder. Männen hade (de som hade manskläder) minst på sig tre delad kostym, mycket tophattar och masker till det. Kvinnorna (de som hade kvinnokläder) hade fina klänningar, håruppsättningar och masker. Maskerna som enligt tradition plockades av vid midnatt och vi sjöng ”Old Lang Syne”.

Det var så härligt att se att alla var så snygga! Inte bara att dom såg snygga ut, utan man märkte att dom tyckte att dom var snygga. Det har ingenting med symetri, vikt, längd, färg, form eller något sådant att göra. Det är känslan. Killarna som stryker omkring i sina ”anonyma” masker och leker Casanova, tjejerna som är stolta som påfåglar. Tänk om alla kunde ta med sig åtminstone lite av den känslan i vardagen. ”Här är jag, jag är förbannat snygg och jag vet det. Dessutom tycker jag att du och alla andra i den här tunnelbanevagnen är förbannat snygga med”. För det är lite poängen här; alla tillhör det snygga folket! I min värld är alla människor vackra. Alltid. Ibland är man bara mer eller mindre sminkad/iordningjord.

Här är två alltid lika snygga tjejer:

God fortsättning!

 

”Rör inte mina traditioner”

Är inte den meningen det dummaste som har yttrats? Ingen kan någonsin röra dina traditioner, för dom är dina. Däremot de offentliga traditionerna måste anpassas när samhället utvecklas. Å en jävla tur är väl det? Det skulle se jätteilla ut om man gjorde midsommarstången som den var från början; bara en påle med ringarna nere vid marken, en fallos. Som man dessutom spetsade en jungfru på. Hur ska man annars få bra skördar? Eller att bränna ”häxor”; Kvinnor som man fått för sig att de inte passar in på ett eller annat sätt. Samhället utvecklas, vi går vidare, skulle vi inte göra det skulle världen se väldigt annorlunda ut och vara fruktansvärt mycket mer barbarisk.

Så titta på vad du vill på julafton (den gamla versionen av Kalle finns garanterat på Pirate Bay), fira skolavslutningen i kyrkan och ät skinka, eller låt bli, på julafton. Eller låt bli att fira jul. Men gör för allt i världen skillnad på Dina och Samhällets traditioner, för samhället utvecklas och förändras. Kanske inte alltid åt det hållet du vill, men det går åt det hållet som majoriteten vill. Det är därför vi har fria val där alla har en röst.  För att, som vi konstaterade för snart hundra år sedan när kvinnor fick rösträtt även i Sverige; alla är lika mycket värda.

Källkritik och rasism

Jag känner att julen är på väg och tiden springer iväg så jag vill stanna och göra en samtidsobservation. Mitt i tiden som flyger. Just nu är det SJUKT mycket prat om rasism och vi hör om pepparkaksgubbar som blir utestängda ur luciatåg, Disney kapar bort dockor ur filmer och vi har ett antal andra liknande händelser. Men det som slår mig mest är följande: En debatt blossar upp, hetsar upp och går i taket grundad på fel information. Det händer om och om igen. Pepparkaksgubben påstås nu ha blivit struken ur programmet för att barnet som skulle sjunga sången inte ville sjunga den längre (hade inte med rasism att göra, bara ett barn som ville sjunga en annan låt, eller inte vara med alls-vad vet jag?). Disney har valt att plocka bort ett antal sekvenser ur sina filmer GLOBALT för att de inte står för den människosynen längre. (Filmen hade premiär 10 december 1932, sju år innan andra världskriket). Men konstant så blossar folk upp och skriver dumma och oinformerade kommentarer på inlägg som från början är baserade på felaktiga fakta. Man har rasande och eldiga debatter som bottnar i missuppfattingar.

Detta är inget nytt, det har funnits i politiken sedan politik blev ett ord så typ sen grekerna. Skillnaden är att nu har var man möjlighet att göra sin röst hörd till alla sina vänner samtidigt. Man kan skrika ut sina åsikter och alla hör, vare sig dom vill lyssna eller inte. Man kan kommentera så alla andra som är intresserade av ämnet kan läsa och tycka till. Den ultimata demokratin? Jag fick för många, många, många år sedan att demokrati kommer med ett stort ansvar. Ett ansvar att ta reda på vad det är man röstar på. Att man har ett visst mått av information runt ämnet. Att man ägnar sig åt källkritik. Får man ett informtionsblad från ett politiskt parti så är det självklart att de bara belyser de ämnen som man tror kan ge flest röster. Det är inte en oberoende bild av vad de egentligen tycker. Som allt annat; man visar det som säljer.

Läser man en artikel/blogg/facebook inlägg eller va fan som helst måste man ALLTID fråga sig; Hur vet personen det här? Är detta en person jag kan lita på? Vad vinner dom på publiceringen? I en artikel om en konsert är det tex viktigt med frågan ”var personen där?” att skriva en recension om en konsert man inte var på förefaller ju absurt. Men det är något som man ofta ser i nyhetsrapportering då man publicerar andra hands information och förlitar sig på vad andra personer säger till en. Man publicerar pressreleaser som företag släpper, nyheter från nyhetsbyråer, man skriver om texter och tolkar. Vad är sant? Hur vet vi vad som är sant och vad som är förvanskat för att någon har missförstått en blogg som tolkade en annan blogg? Och innan det har nått facebook… Ja, då har Einstein blivit citerad med ord från Blondinbella och tvärt om. Så för helvete; Tro inte på allt ni läser! Inte ens mig! (Tex datumet för publiceringen av filmen ovan är taget från Wikipedia, vem som har skrivit det där vet jag inte=inte tillförlitligt men dock rimligt) Fråga dig själv vad du baserar din fakta på med varje grej du ser i två veckor, jag lovar: Du kommer bli synisk och bitter. Tröttna på mänskligheten och dumförklara alla. Men framförallt så kommer det klarna vem du kan lita på och vad som är bullshit.

Att rasismen har blossat upp har tagit mig fullständigt på sängen. Jag trodde det var ett skämt; det här klarade vi ju av och blev av med på 80-talet. Vad fan är problemet? Det här bearbetade man ju i småskolan! Det är så självklart att jag inte vet var jag ska ta vägen. Det är så självklart att vem som helst kan fatta det.

Alla människor är lika värda.

Alltid. Inte ”Ja, fast ibland…” NEJ: ALLTID!

Sommarlängt

I somras var jag på Peace & Love och tittade på bland andra Tomas Di Leva. En fantastisk spelning med ett underbart budskap. Jag kom att tänka på den när jag hörde hans jullåt som han just har släppt. Den heter julens stjärna. Att en jullåt och en så uppenbart snöig video kan få en att tänka på sommaren. Som ni ser har han på bilden på sig ganska tunna kläder, är upplyst av dagsljus och ser inte ut att frysa. Jag minns gräset, sanden, regnet och soooooooooooolen! Åh så jag längtar till sommaren.



Känslan när…

skivbolaget svarar okej på att man ska få intervjua sitt absoluta favoritband.

Tomhet

Hjälp.

Jag förstår inte.

Hur ska det här gå?

Helvete.