Första missen

Jag hade ju sett fram emot att gå och fota Hot Club De Paris i lördags, dom är ju grymma. Men så kom verkligheten ikapp mig. Jag var fortfarande inte helt frisk och efter att ha städat som en dåre hela dagen i så orkade jag inte. Jag hade inte fått svar på ackrediteringen men heller inte tjatat. Så för första gången så stannade jag hemma. Ett mycket tråkigt beslut men jag tror det var välbehövligt. För jag satt och sov till ”The American” (för övrigt en film som är väldigt lätt att somna till och när man vaknar har man inte missat så mycket) sedan gick jag och la mig, i vad som får kallas ”i tid”. Det är ju inte riktigt karakteristiskt för mig, men ibland måste man. Fy va tråkigt det är att vara vuxen.

Men sen så är det ju så att detta är en helt sjukt viktig vecka för mig. Jag har semester, får min nya lägenhet, säljer huset och massa annat kul händer i veckan. Så att inte vara på topp är inte ett alternativ.

Imorgon får jag nycklarna till nya lägenheten. Ojojoj… å det första jag fixar är musiken, har pratat med internetleverantören, det borde inte vara ett problem att ha Spotify och det borde inte bli något glapp mellan mig och förra hyresgästen. Mmmm…. man trillar längre och längre ner i musik-beroende träsket….

Det känns som det är jättelänge till nästa plåtning, och det är det ju. Det är Accept om 17 dagar. Men tror det är bra med en liten paus just nu, så jag hinner med allt annat. Men det betyder ju inte att man faktiskt Pausar, ska eventuellt gå på Glasser på Debaser Medis på fredag. Det är väldigt långt utanför min vanliga box, men rätt roligt. Vad ska man annars göra en fredagkväll när man har varit ledig och bara kladdat med färg hela veckan?

Så någon paus är det inte, snarare laddningstid.

Nä, nu ska jag gå å packa det sista. Puss å kram!

JAG stängde av TVn… (Ode to Spotify)

Förkylningen med feber som jag talade om förra veckan gick inte över. Att springa och fota Last Days of April var kanske inte mitt mest brilljanta drag. Kanske hade det varit okej om jag lyckats sova mer än tre timmar natten efter. Nåja, jag har varit hemma sjuk i två dagar. Det är fantastiskt tråkigt. Men tyvärr nödvändigt. Hostar som en toka och jag tror nog att min röst skulle vara intressant i forskningssyfte just nu. Som sångerska… kanske inte. Tur att jag inte har några såna ambitioner.

Det har hänt rätt mycket i mitt liv de senaste månaderna. Ni som känner mig vet ungefär vad, å jag tror ingen annan läser den här bloggen. Men man kan väl sammanfatta det med att jag har lagt om hela mitt liv. Skiljt mig, köpt ny lägenhet och så vidare. Mycket har förändrats, jag har förändrats. Jag har köpt en ny telefon, inte det i sig en så stor förändring förutom att jag har Spotify i mobilen numer, som jag har längtat. Jag lyssnar fantastiskt mycket mer på musik överhuvudtaget. Jag lyssnar på mycket annan musik än tidigare, jag har vidgat mina vyer och lyssnar faktiskt på mycket mer annan musik och ger den chansen. Sen är det ju inte alltid man gillar den, men jag ger den chansen i alla fall, det har jag nog inte gjort tidigare. ”Jag är ju Lotta, jag är ju hårdrockare! Det ska man inte kunna ta ifrån mig” Nej, det kommer aldrig någon kunna ta ifrån mig, men jag behöver inte bevisa det hela tiden längre. Kanske är jag tryggare i mig själv och var jag står i förhållande till övriga världen?

Djupt.

Hur som helst. Idag har jag lyssnat lite mer på Hot Club de Paris, som spelar på Debaser Slussen på lördag. Det ser jag fram emot, dom är rätt bra faktiskt, lite indie får man väl kalla det tror jag. Här är ett fantastiskt roligt klipp där alla spelar trummor på något sätt. Rätt roligt och fantastiskt häftigt. Känner spontant att jag måste hitta något att såga snart, allt jag ser är bara bra hela tiden. Någon som har något tips på något riktigt skitkasst? Förutom Metallica?

Imorgon är det den 26 januari. Ett viktigt datum. Av bara en enda anledning: Imorgon släpps Foos och Biffy biljetterna till Stadion den 22 juni. Mohahahahaha! Däremot så insåg jag sent idag att jag kunde ju faktiskt ha köpt dem på förköp, jag uppfyllde kraven (medlem på Live Nation) så nu när jag försökte så gick det inte. Såklart är förköpsbiljetterna slut. Så imorgon kl 9 blir det till att sitta och trycka oavbrutet på ”uppdatera knappen”. Blir nog att jag köper mig två biljetter så får vi se vilken stackare som står utan och vill följa med när det närmar sig. Alltid är det någon. Eller så får man sälja dem på blocket. Jag förutspår att denna konsert kommer att vara slutsåld på… under 40 minuter. Har jag rätt får jag en chokladboll. Har jag fel får jag… ett äpple, ett surt ett. Som jag måste bita i. Får jag inga biljetter alls kommer jag trilla ihop i en liten hög och gråta, en stund, tills jag kommer på att jag får se dem i London två veckor senare.

Jag letar mig utanför min lilla box…

Här om dagen fick jag en fantastisk abstinens efter konsertfoto. (verkar få mycket abstinens nuförtiden…) Jag gick då igenom Debasers kommande och skrev upp mig på tre spelningar till. Det är musik jag inte vanligen lyssnar på och i ärlighetens namn tre grupper jag aldrig hört talas om.

Jag har skrivit upp mig på Last days of April. Hör direkt att jag kommer att gilla dem starkt när jag hör dem live. Jag har ju mycket bredare musksmak live än på skiva. Men jag gillar Last days of April redan nu så det ser jag fram emot. Hoppas jag får fota bara!

Jag skrev även upp mig på Hot Club de Paris. Har inte lyssnat på dem tidigare, men tycker dom är lite roliga. De ser ganska roliga ut och jag tror det kan vara lite roliga att fota. Så jag kör! :o)

Den sista som är helt utanför min vanliga box som jag har anmält mig på  är Teitur. Jag tror han är singer-songwriter… så otroligt långt utanför min vanliga box. Men jösses va bra det är. Jag vill köra ner mina bara fötter i det varma Teitur träsket, sätta mig ner, luta mig tillbaka och bada i solsken. Behöver jag säga att jag ser fram emot detta?