Det har varit en väldigt lång vinter i år.
För att inte tala om kort sommar förra året, hösten kom någon gång i juni och stannade till vintern som drog igång ordentligt typ i november. Nu är det mars och snöhelvetet ligger fortfarande kvar och slöar. Snart trappar man hoppet. Men det finns ljusning i mörkret!
Hittade dessa små kalla stackare härom dagen. Så nu tycker jag det får vara nog! Kom igen nu våren! You can do it!
Och igår var jag på Khoma och Blindside på Debaser Slussen. Läs om hela äventyret, inklusive blodspillan, här.
Var lite skraj inför Blindside, hade hört två jobbiga live historier om dem: på Grönan för något år sedan snurrade gitarristen med gitarren runt kroppen, den lossnade och flög in i en stärkare. Lyckligtvis inte ut i publiken. Dessutom gjorde de tydligen ett framträdande för många, många år sedan medan sångaren var magsjuk/bakfull. Tydligen en riktigt bra konsert förutom pauserna när han sprang ut… Men den här gången gick allt riktigt bra! Gitarren hängde kvar hela vägen runt och det enda som flöt ur ansiktet på sångaren var vatten. Bra band som jag har lyssnat på endel tidigare. Roligt att äntligen se dem.
Sen var det äntligen dags för Khoma igen. Tror det var fjärde gången jag fotade dem. Alltid lika roligt. Närkontakten med publiken är alltid på top. Jag var inte helt på topp under kvällen så jag höll mig lite i bakgrunden, det gav mig dessutom möjligheten att försöka fånga närkontakten med fansen. Fick endel såna och är nöjd med bilderna. För att vara Slussen alltså. :) Å stackars Herr Jämte slog sig blodig. Men han är glad ändå.
Men jag gillar inte Khoma bara för att dom är fantastiska live. Musiken är fantastisk och vi fick höra en låt som jag inte uppfattade namnet på. Tydligen en ”världspremiär”. Jag tvärnitar bokstavligen och ryser hela jag. Så jäkla bra.
Ojoj, jag har dragit på att skriva det här inlägget. I söndags var jag på Berns och såg och fotade Biffy Clyro, favoritbandet alla kategorier. Läs recensionen här.
Det är på något sätt svårt att skriva om och göra rättvisa. Berättar jag om alla förväntningarna och längtet innan konserten och drömmen jag hade veckan innan där jag träffade Simon på ett flygplan på väg till Stockholm och vi blev jättebra kompisar? Beskriver jag hur benen skakade när jag fotat klart och eskorterades ut genom hemliga gångar på Berns medan jag inte kunde sluta säga ”Å herre gud, å herrre gud, fy fan va bra. Jag tror jag dör.”? Berättar jag hur hela jag pirrade under ”Biblical”, hur mycket jag ”sjöng” under, ja alla låtar? Berättar jag att jag tyckte att bandet hade en härlig och positiv kontakt med publiken? Berättar jag om leendet som spontant har spritt sig över mitt ansikte vid oväntade tillfällen i snart en veckas tid? Berättar jag om den fantastiska t-shirten jag köpte som är lite mjukare än andra t-shirtar och dessutom ekologisk och rättvisemärkt? Berättar jag att jag hade med mig två fantastiska vänner som verkligen förgyllde kvällen ytterligare? Så här kan jag hålla på länge när jag pratar om söndag kväll.
All glitter and no trauma.
Å dessutom var ljuset bra.
För typ en vecka sedan, typ den 3 mars var jag och såg The Avett Brothers och Grace Potter and the Nocturnals på Medis. Läs mer om det här. Det var två riktigt bra band och jag gillade verkligen publikresponsen på Brorsorna. Rent musikmässigt var det emellanåt lite väl hillbilly för min smak, aningen för mycket banjo. Även om det var lite hårdrock att han fastnade med håret i allting. :o) Men riktigt bra, kort sagt!
Är inte supernöjd med bilderna, det var lite flickfavoriter och inget dike… Men gillar denna på förbandet.
Nu ligger jag efter med mitt bloggande igen. Det går liksom hela tiden i vågor, först hänger ingenting sen massor.
Först om The Killers; fullständigt fotoförbud, de tillåter inga fotografer alls utan bistår själva med pressbilder. Så jag stannade Hemma istället, det gick bra det med. :-) blev inspirerad av en irländsk fotograf som helt enkelt byggt bandet i lego och fotat dem. Hon är något på spåren och någon gång ska jag nog hitta på något kreativt!
Sen i helgen var jag på lördagen på The Avett Brothers, riktigt bra. Bra publik drag och lite HillBilly känsla emellanåt.
I söndags ägde en av mitt livs bästa konserter rum. Biffy spelade på Berns. Den konserten hamnat lätt på topp fem av bästa konserter någonsin. Till saken hör att tre av platserna på topp fem är tomma. Men det kommer mer om det sen.
Imorgon ska jag ut igen men sen har jag faktiskt inget på ett tag. Hoppas hinna blogga ikapp då. Till helgen kanske.
Avslutar med en ”fantastisk” bild som är en skärmdump på en film filmad med mobilen. Lovely…. Biffy under God & satan… I iallafall. Fruktansvärd bild men den väcker ljuva minnen för mig.
Nu natti natti sov så gotti!