På slutet av 90 talet och början av 2000 talet hade jag ett riktigt favoritband Creed. Jag hade alla skivorna, när jag flyttade och bara kunde ta med mig tio skivor, var typ 5 av dem med detta band. Hade jag bara de skivorna så klarade jag mig. Nu har detta band gått och blivit utnämnt till 90-talets sämsta. WHAT?! Jag erkänner att det finns bilder på dem som inte är smickrande och vissa av musikvideosarna är jag sjukt glad att jag inte såg då. (Tror inte ens Youtube fanns och MTV hade slutat visa musik redan då) Det omnämns att de hade fans som inte ens gillade dem.
Men jag fick aldrig chansen. Bandet korsade (vad jag vet) aldrig Atlanten. Jag hade inte möjlighet att göra det bara för att se dem live. Sen splittrades de och ur askan reste sig Alter Bridge. Fantastiskt band, men andra låtar.
Vill bara slå ett slag för Creed. Lyssna på musiken och känn efter, lyssna inte på vad alla andra tycker. Detta gäller allt. Jag måste påminna mig om det med jämna mellanrum, så jag tänkte jag påminner er med.
Jag har ju nästan lyssnat sönder deras platta, så låten är inte för mig speciellt ny. Jag tror den precis släpps som singel och här är den nya videon! Riktigt bra, men så är jag ju en sucker för livemusik miljöer med. Lite roligt, jag har tänkt ett par dagar att jag skulle dela den för den hade så anskrämligt lågt tittarantal när jag såg den förra gången (301 tittar) och den är ju så jäkla bra! Men nu när jag gick in så har det ökat. Lite. En bit över en miljon visningar och den las upp för två veckor sedan. Värd att se flera gånger alltså!
I söndags var jag på Johnossi på Cirkus. Det var en svår konsert på flera sätt. För det första var ljuset väldigt varierat och oftast väldigt lågt, till och med för mig. :-)
Det andra jag hade problem med var texten. Hur personlig ska man vara i en text? Jag har en väldigt nära relation till Johnossis musik och de ligger mig nära hjärtat, som mycket annat. :-) nåja läs hela texten här: Johnossi på LiveNews!
Nedan är bilderna med, även om jag inte blev supernöjd. Har lite problem med skärpan på 24-70n, speciellt på längre avstånd och i mörka miljöer. Får fundera lite på den. :-/
Utanför konsert fotandet är det lite begränsat vad jag verkligen älskar att fota, men vårtecken är en av de grejerna. Går oftast loss med mobilen för det fungerar riktigt bra och bildflödet blir så snabbt.
Jag träffade en vän här i veckan som jag träffar alldeles för sällan, så som det är med många vänner. Vi pratade om det här med att hitta det man verkligen brinner för. Hon sa att det var så roligt att jag har hittat det jag verkligen brinner för. Jag har inte riktigt tänkt på det så på sistone, men det har jag ju verkligen. Den här våren har varit lite av en expedition på ”vuxenjobbet”, inte en sån: ”vi åker på gruppresa och går på linbanor högt upp i träden och sedan äter en god middag och lyssnar på en föreläsning” det har mer känts som Mount Everest, utan syrgas och sherpan som lägger strategi bröt benet en meter från basecamp. På papperet kallas det ”arbetstopp”. Men nu har vi bestigit besten, är vi tillbaka på basecamp och alla ser ut att klara sig, även vår älskade sherpa. Vi är inte hemma än, men vi är vid basecamp i alla fall.
Den här expeditionen har gjort att jag tagit det lite lugnt med konsertfotandet under våren och bara tagit det jag känner att jag inte kan överleva utan. Det är någonstans här som det där med inspiration kommer in, jag har under våren ansträngt mig för att vila på fritiden, men det är inte alltid vilan som ger energin. Att bara arbeta och sova gör inte att man (i alla fall inte jag) blir lycklig med livet, jag behöver mer. Och jag vet exakt vad det är jag behöver; live musik och foto, och här blir 1+1=240. Fota livemusik är ju verkligen min passion.
(Stort grattis till Arejey Hale som vann Golden God Award för Best Drummer igår!)
Så för att tanka energi så gör jag det jag älskar mest, fota konserter, det ger mig livsuppehållande kraft och ger mening till allt annat. Jag får ofta frågan om jag inte ska sluta på vuxenjobbet och bara fota konserter. Men på det är svaret: ”Nej!” av så många anledningar.
Man tjänar inga pengar på att fota konserter. Med lite tur kan man dryga ut kassan ibland. Har inte hänt hittills.
Förra året la jag många tusen på konserter och resor till konserter. Då uppdaterade jag ens inte min kameraväska mer än med något minneskort och ett batteri. Så det kräver sin budget.
Men framför allt: Jag gör det inte för pengar, jag gör det heller inte för ära eller berömmelse. Jag gör det för att jag vill.
Jag läste en fantastiskt inspirerande krönika av en konsertpianist James Rhodes: ’Find what you love and let it kill you’. Jag rekommenderar verkligen att läsa den. Det jag tar med mig från den och vill skicka vidare är att istället för att sitta och titta på TV på program man egentligen inte vill se så gör något vettigt; måla en tavla, planera en resa, lär dig spela piano, fota, spela in en film med ungarna… vad som helst. Plocka bort det där själadödande ur livet och fyll på med sånt som ger näring åt själen istället. Å kör hela vägen in i kaklet! All in! Find what you love and let it kill you. Jag kanske inte hade gått riktigt lika långt som James Rhodes gjorde men inställningen är den samma.
Ikväll plåtar jag, om allt går som det ska, Johnossi. Det är söndag, imorgon bitti är det måndag och jag ska vara på jobbet i tid. Det blir inte många timmars sömn och hela veckan kommer det behöva fyllas på med stora mängder koffein, men det kommer vara så jävla värt det. För det här är det jag vill, helst av allt.
För snart två veckor sedan (måndag den 22 april) var jag och plåtadeJustin Bieber på Globen…. ”Va?! Du gjorde vad?!” tänker många nu. Inte så konstigt faktiskt och det var verkligen en upplevelse. En av de största showerna jag någonsin fotat (sett också för den delen) och stämningen var enorm. Hela globen hoppade och skriket… En upplevelse bara det.
Bilderna blev okej och det var rent tekniskt sjukt lättfotat. Det hade gått att reda ut med gröna rutan eftersom det var så ljust.
I vanliga fall inte min genre men han gjorde mycket bra ifrån sig denna 19-åring. Det var roligt att se men tyvärr fanns inte plats i budgeten för att se hela konserten.
Här är iallafall bilderna!
Anledningen till att jag var lite sen med inlägget är att jag varit i New York över min födelsedag! Det var riktigt roligt och det kanske kommer upp lite bilder här sedan. Men det var inte en foto resa, mer en shopping och broadway resa med en fantastisk vän som jag träffar alldeles för sällan.
Men mer om det sen! Ser för övrigt fram sjukt mycket till imorgon, men jag kan inte säga varför för det är en överraskning till en av dem som faktiskt brukar läsa den här stackars bloggen ibland. :P
