Om några timmar ska jag få intervjua Disturbed i deras omklädningsrum….

och jag har precis fått bekräftat att jag får fota ikväll. Inte så att dom håller en på halster eller så… jag hade ju faktiskt 2,5 timme till godo. Till saken hör att jag bestämde mig och (trodde att jag) sökte ackreditering för ca 2,5 månader sedan. Man kan ju få magsår för mindre!

Nu ska jag gå och vara nervös! Hoppa jag inte blir lika star-struck som förra gången jag intervjuade. Dom här har jag ju åtminstone inte lyssnat på oavbrutet i ett halvår, så det borde gå bra. Å amerikanare så jag booorde förstå vad dom säger. Men det finns ju inga garantier för sånt. :o)

Stay tuned tonight!

Bullet for my Valentine och inför Taste of Chaos

Jag hade skrivit upp mig som reserv på Bullet for my Valentine för länge sedan, trodde aldrig jag skulle få den men så vid halv sex idag, så får jag samtalet! Jag hade med mig grejerna utfall att, men hann hem och hämta det mesta där emellan! Riktigt roligt, jag fick fota på Annexet för första gången. Bara att gå till Press ingången på Globen är ju liiite stort i sig!

(Ja, det är saliv, hans egen men ändå)

Alla bilderna från kvällen hittar du här.

De går att köpa via festivalphoto.net

Två besvikelser dock, som förmodligen bara var bra när jag tänker lite mer rationellt:

Man fick inte fota förbandet, jag hade fått den informationen, men jag tänkte att man kan ju alltid försöka, något som resulterade i att jag fick stå och vänta i tunnelbanan i 40 minuter. Fördelen är dock att klockan är strax efter elva och jag är klar med bilderna. Har aldrig hänt tidigare. Rekordet är 02.20 eller något, som tidigast alltså. Mycket bra eftersom jag ska jobba MED MERA (läs nedan) i morgon
Vi blev eskorterade ut från stället direkt efter de tre låtarna. Fick inte stanna kvar och se resten av konserten och det var mycket bra det jag hann höra! Det var mycket tråkigt men jag upprepar: fördelen är dock att klockan är strax efter elva och jag är klar med bilderna. Har aldrig hänt tidigare. Rekordet är 02.20 som tidigast eller något.

Hur gick det då i övrigt? Jag är faktiskt inte skitnöjd med bilderna, vet inte vad jag ska skylla på riktigt… tråkigt ljus kanske? Nä, när jag tittar på Marisols bilder så ser det kanon ut. Men mina bilderna blev lite tråkiga på det stora hela. Kanske var jag trött? Stod jag för nära med stora objektivet? Jag fick med alla dock, även trummisen, även om det är mest trummor på hans bild. Hmm… den här kräver lite vidare analys. Har du några tankar så kommentera gärna!

Taste of Chaos i morgon, vet fortfarande inte om jag får fota eller inte… MEN:

Jag kommer få intervjua Disturbed!!!!

Ojojoj så roligt det ska bli!!! Har researchat dem så gott jag kan och lyssnar nu så det står härliga till. Sedan tidigare har jag tråcklat ihop några frågor, så jag ska titta på dem nu och tänka igenom det en gång till. Reseacha lite mer.

Objektivitet…

Jag ogillar egentligen starkt att det största fokusen i min utveckling just nu ligger på utrustning. Jag är av den åsikten att man kan komma långt med det man har. Så länge det funkar. Men jag tittade igenom bilderna idag, jag jämförde och bläddrade mellan gallerierna under ”Portfolio” och det är avsevärd skillnad mellan bilderna tagna med den lilla billiga fasta 5o mm/1.8 an och den snordyra (för mig och mina surt förvärvade ören) 70-200/2.8 Tamron. Det är en helt annan klarhet och skärpa. Så om jag köper normalzoomen i samma klass, och en ny klump att registrera detta i så borde det helt enkelt bli kalas! Eller i alla fall kalasigare. Då kan jag återgå till den typ av fokus jag vill ha: komposition, färg, uttryck och känsla. Fånga ögonblicket helt enkelt. Utan att behöva oroa sig så mycket för att det tekniska krafset ställer sig ivägen, även om det alltid kommer att finnas där.

Här är en jätte-orättvis och väldigt haltande jämförelse mellan de två objektiven. Det är helt olika scener, ljus, motiv, brännvidd, bländare, ISO och allt annat. Men de illustrerar skillnaden i känsla mer. Tänk klarhet och skärpa. Man får vad man betalar för. Så det är bara punga ut.

Canon 50/1.8 799:-

Tamron 70-200/2.8, 8500:-

En mycket orättvis jämförelse eftersom Mr Dirty Penny har en lampa rakt i nyllet och mr Daughtry inte har det. Plus att det är helt olika färger/kvalité på ljuset och photoshoppningen. Men jag hoppas ni förstår tanken. Mr Daughtry har dessutom genomgått väldigt mycket photoshop medan Mr Dirty Penny är i princip orörd.

I övrigt har jag insett att om jag får fota Taste och Chaos på onsdag så blir det min premiär på arena! Har aldrig fotat arena tidigare (Hovet). Då blir det definitivt tratten (70-200) som får följa med.

Detta inlägg satt långt inne. Men nu är det där ute. Tanka istället för att tänka.

Inför veckan (Taste of Chaos mm)

Jag ser fram emot den kommande veckan väldigt mycket. Det kan bli en av de sjukaste veckorna i mitt liv, det kan bli en underbar vecka och det kan bli en fullständigt händelselös vecka. Här är planen:

– Bullet For My Valentine, tisdag 2010-11-16 på Annexet (Reserv för att fota)
– Taste of Chaos Tour, onsdag 2010-11-17 på Hovet (8 band att fota eventuellt även intervjuer med Disturbed, Halestorm och vad mer som dyker upp)
– Stone Sour, torsdag 2010-11-18 på Arenan (reserv för att fota & biljett)
– Avenged Sevenfold, lördag 2010-11-20 Arenan (Reserv för att fota)

Veckan kan gå åt tre håll:

Om alla håller sig friska och jag (mot förmodan) inte får foto-ack till Taste of Chaos så är det enda som händer att jag går på Stone Sour på torsdag och bara njuter, med biljett och Malin, utan kamera. Det ser jag fram emot oavsett.
Alternativ två är att jag får fota Taste of Chaos, då blir det en riktigt häftig onsdag med mycket foto. Jag har tagit ledigt halva onsdagen och hela torsdagen, det blir mycket bilder och om jag får intervjuer så ska även det skrivas ihop. Torsdag Stone Sour oavsett.
Alternativ tre är att alla som skrivit upp sig på de olika konserterna blir sjuka eller hittar på annat att göra. Då fotar jag 3 konserter och en festival den här veckan= 14 band på 4 separata events. Det vore heeelt galet och förmodligen inte helt önskvärt. Men chansen för det är högst minimal, men det blir till att bära runt på kameran hela veckan och hålla tummarna. Men hålla tummarna för att folk kommer på andra saker att göra, inte att dom blir sjuka, det hoppas jag aldrig på, av princip.

Att göra lista:

Bränn massa grejer till DVD så du kan rensa hårddisken så du får plats med bilderna, ta höjd för 14 band… och en helt hysterisk helg om två veckor. Med ny gigantisk kamera. (Facit: DVD varianten fungerar inte, får bli en extern hårddisk till)
Köp biljett till Stone Sour (CHECK!)
Kalibrera skärmen på Laptopen på något sätt. (Facit: Systeminställningar >Bildskärmar > Färg > Kalibrera > och kryssa för expert alternativet—testade och det blev värre, får göra det när jag är pigg)
Researcha banden på Taste of Chaos. (Disturbed,  Papa Roach,  Buckcherry,  Halestorm,  As I Lay Dying,  Heaven Shall Burn,  Adept &  Suicide Silence) Jag har kollat upp Disturbed ganska mycket. Jag har även fotat As I Lay Dying tidigare, blogginlägget från den spelningen och kommentaren i fotoboken: ”Blogg: Rock n Roll! Hatdäm! Fotobok kommentar: Jag minns inte riktigt att jag fotade det här, det är mitt inne i ett buzz av festival spring. Jag minns av blogg kommentaren att det var dock en av de spelningarna som gav en sån där riktigt skön lycko-rus känsla. Får nog ta och kolla upp deras musik lite mer, förmodligen bra!” Mao kolla upp detta. (Facit: Haha! As I lay dying är liiiite hårdare än den musk jag brukar lyssna på för att njuta. Men bara aningen… *Host*… Men blir riktigt roliga att fota igen, minns att det var ett himla drag.)
Hitta på lite mer frågor till Disturbed och Halestorm.
Ta fram några standardfrågor ifall du råkar få några av de andra banden med. Inte världens mest planerade bransch har det visat sig. Gäller att hålla sig på tårna då man aldrig vet vad som händer.

As I Lay Dying från Peace and Love i somras:

Jag märker att jag Photoshoppar lite annorlunda än vad jag gjorde i somras, den översta är ny photoshoppad medan de två nedre är fixade i somras. Jag trycker till svärtan och kontrasten mycket mer. Framförallt svärtan, kanske var det den bilden bara men det känns så. Hoppas ökad kontrast och svärta är rätt väg att gå.

Jobbar jag för mycket?

Det är lördagkväll och jag kan inte tänka på annat än att sitta och blogga och planera veckan som kommer, eller inte kommer. Eller ja, veckan kommer ju hur jag än gör, men jag funderade på om jag kanske gör det här för mycket. Sen tänkte jag efter och i en konversation med en vän skrev jag till henne angående att samla energi för en jobbvecka ”Det är helt fel teknik att samla krafter! Du ska göra av med energi! Långa prommenader, sjukt stimulerande hobbies, gör vad som helst utom att samla energin på hög. Det får man ingen energi av.” Det är så jag känner just nu. Man kommer till jobbet med en timmes sömn och många timmar photoshop mitt i natten i ryggen, kör så det rycker (nej, det är inte felstavat) och energin bara flödar. Man flyter runt på små rosa moln ändå. Klart det inte fungerar varje dag men emellanåt! Det är fantastiskt! Folk pratar om att man får energi av att motionera, jag får energi av att fotografera. En fantastisk mängd adrenalin, endorfiner och all annan mysig gegga som trillar runt i ådrorna. Me like alot.

I morgon är det fota i Gamla Stan med Majja som gäller. Ska bli spännande att se om jag hittar något att rikta kameran mot.

Men jag får lite ångest när jag tittar i ”Jag ser fram emot” listan, den här veckan är smockad, sen helgen två veckor senare är smockad, sen är det bara en grej kvar, sen är listan typ tom! :o( Kommer inte hända något alls under julen antar jag…

Monster Magnet

Bilderna på Monster Magnet från idag:

Seventh Void:

Alla bilderna finns här

Hur gick det där då?
På det stora hela ganska bra tycker jag! Jag fick massa bilder på trummisen i första bandet, och det var lite av de ”galna basisternas kväll”. Killen i Seventh Void var ju heeeelt galen. Syns nästan på bilderna? :o)

Läxan…

… som jag gav mig själv igår tycker jag gick halv bra. Det finns saker att jobba vidare på.

Jag letade efter mönster, lyckades hitta lite vad jag skulle leta efter och få några bra bilder tack vare det. Se trummisens hår tex.
Trummisen: Förband var Seventh Void, här lyckades jag få trummisen, han satt framför det andra trumsetet och var därmed bra upplyst. Monster Magnets trummis däremot var svårare. Han satt placerad bakom bakersta belysnings rampen. På hela tiden såg jag ljus på honom i mindre än 3 sekunder sammanlagt. Å då var jag inte i diket och fick inte fota. Hade inte hunnit få upp kameran ändå.
Jag hade gjort min läxa rent visuellt, men känner inte att jag lyssnat tillräckligt på bandet för att kunna göra en riktig recention. Orkade inte ens vara kvar och lyssna efter min favorit låt som jag sjunit på hela dagen. Powertrip. Kanske inte direkt lämpligt att sjunga på jobbet: ”I never wanna work another day in my life! God told me to relax and have the time of my life”
Jag letade komposition, blev inte så mycket specifika kompositioner, mer uttryck. Inte min starkaste insats vad det känns som. Här får jag jobba mer.
Kritik: Ja, jag är ju verkligen min hårdaste kritiker tror jag. Har fått väldigt mycket dålig kritik på dagens bilder, fast det är bara jag som sett dem. Å lite bra med men man blir ju inte direkt kaxig när man ser Rockfotos bilder från samma spelning. *sucka* Fan. En rolig sak är att Viktor fått samma ögonblick fast ur en annan vinkel, det är när sångaren står med handen mot kameran, jag fick klippa bort hans objektiv. :o)

Vad borde varit min läxa? (Aka: Varför sa jag inget och praktiska ting)

Ni som lusläst bloggen under en längre tid (det måste finnas några som gör det! Snittar 20 läsare om dagen, å då är jag själv högst 2-3 eftersom jag sitter på samma adress hela tiden. Stor tack till er!) Nåja, hursomhelst: En av mina utmaningar har varit att våga prata med folk, det har gått med varierat resultat, idag var helt klart ett bakslag. Två klockrena situationer uppstod där jag borde sagt något:

Varför sa jag inget 1:
Seventh Void har spelat klart för en stund sedan och lokalen har börjat fyllas lite mer, men det är fortfarande mycket luftigt långt ute på vänsterkanten där jag står. Igår gjorde jag min läxa och kollade upp bandet så när Monster Magnets posande basist som jag tänkte hålla ett öga på kommer ut så känner jag igen honom direkt. Han går rakt fram och ställer sig precis bredvid mig, jag menar Precis bredvid mig, typ 20 cm ifrån. Jag står i valet och kvalet: säger jag något eller spelar jag cool? Alla andra verkar spela coola så jag håller minen. Dum Lotta! Hade jag bara sagt ”Checking out the crowd?” eller ”Have a great show” eller något så hade jag kanske fått uppmärksamhet i diket och lite ögonkontakt bilder. Men det är klart, uppmärksamhet fick vi fotografer ändå, han posade som en toke. Nåja. 2 an är snäppet värre.

Varför sa jag inget 2:
En annan fotograf som jag vet mycket väl vem det är och som jag till och med mailat med i veckan dyker upp. Han tittar på mig, jag tittar på honom, jag ler lite stelt. Han vet förmodligen inte att det är jag, varför skulle han veta det? Å jag säger inget. Jag hade väl åtminstone kunnat presentera mig?! Dum-Lotta.

Några praktiska saker jag borde tagit hand om tidigare:
Diskutrymme. Hårddisken är full och jag får spontan radera bilder kl ett på natten. Aldrig en bra idé. Fixa detta i helgen då du ska fota åtta (8) band på onsdag och står som reserv på tre spelningar till den här veckan.
Kalibrera skärmen. Jag borde gjort det tidigare. Har fortfarande inte gjort det och vet alltså inte hur bilderna ser ut, jag krämade på lite i kontrasten eftersom det blev lite knas sist men jobbar lite i blindo. INTE bra.
Av. Jag testade för första gången tidsautomatik så man får ”rätt exponering hela tiden”. Blev absolut inte bättre än när jag gör det på Manuellt, blev skräp ganska ofta då med, så jag håller kvar vid mitt M. Den hann ändå inte mäta om ljuset i blinket.

Problem jag ska lösa:
Ojämn exponering: Fick tidvis väldigt ojämn exponering med utfrätta delar, jag vill skylla det på ljuset som var väldigt hårt från vissa lampor, men det är aldrig bra att skylla ifrån sig, jag borde istället kunna registrera ett större tonomfång, hoppas det löser sig med nya kameran.
IOS Brus: Fick massa ISO brus idag, fick köra på högsta 1600… Suck, ännu en sak jag hoppas kan ge med sig lite med nya kameran, förutom att den går att trycka upp i ISO 6400. Kan jag höja ISO så kan jag höja bländaren och få lite större skärpedjup, så hela personen är i fokus, inte bara delar av ansiktet.

Kill your darlings
Det är något jag inte har lärt mig när det gäller rockfoto, jag går bara på darlings hela tiden. Men idag har jag fått plocka bort några favoritbilder då de var för svåra att få ordning på i Photoshop. Men jag plockade nog med några fler än jag borde. Har även detta kvar att jobba på.

Frågor eller kommentarer? Låt höra!!! Jag vill alltid ha kritik på bilderna och höra fler åsikter!

I morgon: Monster Magnet?

Jag har inte fått någon bekräftelse från Live Nation än, men jag har sökt Monster Magnet i morgon. Vi får väl se vad som händer, men jag kör på och förbereder mig utifall att. Annars får jag väl micra en pizza och titta på Idol istället (hoppas verkligen inte).

En av dom bästa sidorna jag har hittat för konsertfotografering är ishootshows.com. Där finns ett inlägg med fem tips om hur man blir en bättre konsertfotograf. En kort sammanfattning är:

Leta efter mönster. I musiken, lär dig vad musikerna gör och försök förutse vad som ska hända
Glöm inte trummisen. Eller andra musiker som inte är helt uppenbara.
Gör läxan. Kolla upp bandet före, vad ska du leta efter, hur beter dom sig på scenen osv.
Jobba med vinklar. Leta komposition.
Kritik. Ge och få kritik, det bästa sättet att lära sig mer.

Det jag kan göra idag är nummer 3 och 5. Förutom att ladda batterierna och se till att all utrustning är i ordning. Check. Nummer 1, 2 och 4 får man ju ägna sig åt under dom 15 välsignade minuterna i diket.

3. Gör läxan: Jag har lyssnat in mig lite, men kommer lyssna lite mer ikväll. Det finns inte jättemycket livebilder på dem på google, Flickr gav väldigt mycket mer resultat, ser ut att vara ganska ordinärt, dom står och spelar. Sångaren har lite bylsiga kläder och håller tydligen ut armarna ibland. Basisten verkar det vara lite fart i, han posar. Får hålla koll på honom. Ett tydligt mål jag har satt för mig själv i morgon är att få en attans trummis! Ogillar att jag inte lyckas med dem jämt. Fick endel roliga träffar på faktiska monster magneter med. Kylskåpsmagneter som ser ut som monster. Ojdå: fokus LOTTA!

5. Kritik: Jag lägger inte upp några egna bilder för kritik idag, då jag inte hinner läsa kritiken ändå, men när jag tittar på andra bilder av samma band så känner jag att det jag gillar är:

Svartvita bilder. Förmodligen en nödlösning eftersom det verkar vara ganska kraftigt rosa/lila ljus som fräter ut mycket. Men det blir riktigt snyggt. Även om det inte säljer lika bra vad jag har hört.
Omgivning. Att det finns en omgivning om det så är scenen eller något annat. Bara att bilden säger något mer, kanske ”ensam kille med gitarr” eller ”stor/liten scen” eller berättar lite mer om sammanhanget.
Interagerande sammanhang. Att objektet är i ett sammanhang tillsammans med publiken eller några av de andra i bandet. Att det uppstår en relation, det återkommer jag ofta till. Jag gillar när dom relaterar till varandra eller till publiken.
Jag börjar ogilla direkta porträtt. Det har jag gillat förut, att försöka fånga essensen av människan. Men det vore ju ännu bättre med essensen av människan – i ett sammanhang.
Jag kommer inte ifrån att jag gillar ögonkontakt, även om jag inte såg några sådana bilder på Monster Magnet.

Lite bildanalys och exempel på interagerande sammanhang jag gillar:

Det är ju uppenbart att Ed Kowalczyks killar har roligt, jobbar hårt och bara rockar järnet. Jag tycker bilden säger mycket om kamratskap och på något sätt ser man att killen i mitten är riktigt grym på gitarr. Musiken kommer lite igenom bilden. Man ser att det är ös. Ljuset uppifrån till höger hamnade perfekt.

Den här bilden gillar jag för alla händer som bara vill åt Adam Olenius från Shout Out Louds. Jag gillar att han Verkligen vill att publiken ska sjunga med och jag gillar absolut (den annars väldigt nitiska men trevliga) säkerhetsvakten som ömt håller handen på honom för att han inte ska ramla. Bilden handlar om teamet bakom artisterna, om fansen och om artistens vilja att få riktig kontakt med publiken. Å så klart att publiken vill få riktig kontakt med artisten. Det jag inte gillar med bilden är naturligtvis huvudet av en annan fotograf till vänster men jag låssas att det ger ett djup till bilden.

… På tal om Monster Magnet…

Jag blir av med oskulden till Dirty Passion!

Min första riktiga publicering av rock-bilder! Mina bilder på Dirty Passion från Stockholm Rock Out del 2 kommer med i bookletten på deras nya platta!!! Hur stort som helst! Här är några av bilderna de hade att välja mellan, vet inte exakt vilka som kom med:

På jobbet brukar vi tala om ”liggtid” (tihi!): Olika tidningar får ligga olika länge. (pfihihi!) Metro= en förmiddag, månadsmagasin= en eller några veckor. En skiva har ju hur lång liggtid som helst! Den sparar man ju till sina barnbarn. Jag har kvar alla mina CD skivor någonsin. Från ”Nevermind” (Nirvana, 1991) till ”The darker instinct” (Takida 2009). Jag har fått flera bilder publicerade förut, i stora upplagor, men aldrig rockfoton och aldrig i något med den typen av liggtid och enorma coolhets-faktorn!

Det vore roligt för Dirty Passion om de slog flera av mina tidigare rekord tillexempel upplaga. Vore coolt om dom tex slår min bild ”Pelles brallor” som legat i min kära arbetsgivares marknadsföring hela året, snålt räknat kanske 10 nummer i år= 20 000 000 exemplar. Då har vi ett mål att arbeta mot. Thriller av Michel Jackson sålde 104 000 000 exemplar, så det är ju inte omöjligt! För det är naturligtvis en suveränt bra skiva! Kolla in album-promon:

Pelles brallor, en helt annan typ av bild:

Jag har långt kvar

Jag har den senaste tiden (typ senaste 48 timmarna) kommit i en liten svacka. Det är inte ovanligt i mitt fotande, speciellt inte om det är så att det är länge till nästa bekräftade foto-session. Men framförallt består platån av ”Fan va jag suger”. Jag tittar på mina bilder och ser hur långt jag har kvar, hur mycket jag har kvar att lära.

Visst, jag erkänner att jag har kommit långt. Den genomsnittliga kvalitén är bra mycket högre än tidigare. Fler foton är skarpare och har någon typ av uttryck. Men oj så långt jag har kvar.

För att komma ur svackan så sätter jag upp nya delmål, dessa är mina nya delmål:

Köp den nya kameran, (EOS 5D Mark II. Typ 19 500:-) med högreISO kan jag komma upp i bländare och få ett större skärpedjup även på korta avstånd och fota under omständigheter där jag inte kan fota idag. Jag får även mycket högre upplösning ochpå det stora hela en MYCKET högre kvalité på kameran. i värsta fall om pengarna tryter när det ger sig så fungerar en 7D med. 7000:- billigare. Men man får vad man betalar för och har jag den här är det en mycket bra grund jag kan stå på länge.
Köp det nya objektivet (Tamron Objektiv AF SP28-75/2,8 DI IF XR ca 4200:-) Så jag kan zooma på scenen! Har fått använda den fasta 50/1.8:an, vilket är kul i sig, men det vore roligt att få välja utsnitt lite mer och få en lite högre kvalité. Hade naturligtvis gärna valt ett original Canon, men det är 3 gånger priset. Man får vadman betalar för men kan man inte betala får man nöja sig. Lättare att uppdatera sen, när jag har vunnit på lotto.
Titta på mer bilder. Det här har jag redan börjat med idag. Analysera vad som jag tycker gör en fantastisk bild och vad som ger det som gör att man tycker att bilden är ”Magical”. Det jag kommit fram till hittills är känslouttryck eller händelser. Eller direkt ögonkontakt. Här kommer även nya kameran/objektivet in, för att fånga det så bör kameran/objektivet/autozoomen vara lite snabbare på avtryckaren. Jag trycker och trycker men ibland händer inget.
Fundera på om du ska köpa en bok på fotomässan. Det brukar jag ju göra, vore kul med lite inspiration, men är inte säker på att jag hittar någon som passar mitt väldigt smala, nya fotoområde. Men det är klart, en bok om komposition skulle ju inte sitta fel.
Övning ger färdighet. Jag bokar upp mig på så många spelningar jag kan men det är ändå inte tillräckligt. Alldeles för mycket osäkerhet om man får ackreditering och får man ackreditering till 3 spelningar på en vecka (vilket aldrig hänt hittills) har man effektivt fotat i högst 45 minuter men lagt ner 30 timmars arbete. (Utanför heltidsarbetet och pendeltiden) Jag måste helt enkelt komplettera upp med någon annan typ av foto, där jag får ut mer foto per satsad mängd energi/tid. Ska ut med Majja och försöka fota i Gamla Stan nästa söndag. Det ska bli kul men jag vet inte alls vad jag ska fota. Gatstenar? Tills dess kanske jag skulle satsa på lite självporträtt? Ingen annan ställer ju upp och jag måste verkligen ha lite nya profilbilder. Deadline: nästa söndag.
Posta bilder på Flickr grupper. Jag behöver verkligen höra vad folk har att säga om mina bilder, finns flera Flickr grupper om konsertfoto. Deadline: nästa söndag.
Sök fotopasset till Monster Magnet som spelar på fredag. Jag ska söka mitt första egna ack via Festivalphoto.
Du skulle ju kunna googla ”intervjuteknik”… å läsa något om det, inte bara skjuta från höften. Journalisthögskolan vänder sig i graven.

Så där. Då känns det som att jag har lite att göra: Spara pengar som en toka och jag har några uppgifter att bita tag i.

Jag har biljetter till Foo’s och Biffy!

Heeelt fantastiskt! Satt och klickade på ”uppdatera” på fyra engelska biljett försäljningsställen samtidigt idag kl 10 svensk tid(!). Kl 10.27 fick jag bokat biljetter, då via Foo’s egna hemsida. Långt innan en timme hade gått var alla biljetter slut. På vissa sidor kom det aldrig ens upp en knapp som det stod ”boka” på innan det var slutsålt. 65 000 x 2= 130 000 biljetter på mindre än en timme. Mycket var kanske förbokat, man fick förboka redan på onsdagen om man hade ett visst telefonabbonemang.

Men jag har bekräftelsen och pengarna är dragna! Fy sablar va coolt det ska bli! Å så snygg affisch, hoppas biljetterna är lika snygga. Lotta spara.

Vi fick biljetter till söndagen, lördagen hann ta slut, trots att jag satt där och tryckte konstant. Men det blir kanonbra! Semestertider så man får väl ta måndagen ledig om det är så. Jag kan ju säga till i tid… :o)

Vänta nu…
130 000 biljetter x 50 pund=6 500 000 pund
6 500 000 x 10=65 000 000 SEK. Man drog alltså in 65 millar på en timme. Sen säljer man väldigt dyr öl, dålig mat och kina-tillverkad merchendise. Det är nog i den ändan av branschen man ska ta sig in för att tjäna stor-kovan.

Nåja, ska börja kolla på vilken/vilka festivaler det blir nästa år! De har börjat släppa vilka artister som kommer. Men det blir minst två tror jag, någon i Sverige som jag hoppas få fota och så tror jag att jag ska släpa med Malin till någon i Schweich (uttalas som att man drucket alldeles för mycket). Hon vet inte om det än bara… Säg inget… sssschyyyy….

Förresten:

Jag var ju enda ackrediterade fotografen i tisdags på Alter Bridge och Slash, men andra fotade. När Slash kom ut visade det sig att alla 1400 deltagare hade kamera med sig. Kolla in Aftonbladet… Ännu sopigare bilder där! Förstår varför dom inte skrivit ut vem som var fotograf.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen2010/article8062727.ab

I morgon ska jag köpa biljetter…

… till Foo Fighters/ Biffy Clyro och flera andra godis band som spelar i London i början av Juli. Det ska bli fantastiskt roligt!

Men jag har ett pinsamt problem. Biljetterna släpps engelsk tid kl 9. Är det 8 eller 10 här? På Wikipedia står det att Storbritannien har tidzon UTC och Sverige har CET som är UTC+1. Det måste ju betyda 9 där är 9+1 här. Alltså 10. Jag kollar strax efter 8 med för säkerhets skull… Wikipedia har haft fel förut.

Nu blir det God & Satan en gång till, sen dags för sängen. Jag lär ju kunna alla Biffy låtarna till konserten i alla fall.