Jag hade tänkt att skriva ett litet inlägg om att jag i panik har anmält mig på Graveyard på fredag. Fotade dem på Sonisphere och de har ett ganska spännande utseende, ser lite 70-tal ut alltihop. Å imorgon ska jag å Malin gå å se SOL som spelade på grönan i somras. Har inget ack dit men tänkte ta med kameran å se hur det går.
Men så tappade jag lusten. Luften gick ur mig. Blev föroläpad av en joggare på vägen till jobbet i morse. Han tittade på mig uppifrån och ner, säger ”tjockis” och joggar vidare. Först blir jag paff och lite road. (Jag har bra hälsa, är överens med mitt utseende och mina volanger stör mig inte) sen slår det mig att oavsett så beter man sig inte så. Så jag har varit lite småaggro hela dagen och på vägen hem med lågt blodsocker så beter sig folk än mer illa i rusningstrafiken. Jag har inte mitt vanliga (åtminstone relativa) lugn.
Det jag skulle behöva ikväll är att gå på Medis å plåta Clawfinger mfl. Har aldrig sett dem live och trodde de hade lagt av. Men jag ska åka å äta med en go vän. Hoppas hon klarar mitt humör idag. Stackarn. (Senare: Det gick naturligtvis jättebra, blev på bättre humör bara av att träffa henne)
Jag har försökt köra lite Biffy terapi för att bli av med lite aggressioner men dålig teckning på tåget. Note to self: ladda ner fler Biffy Clyro mp3:or i telefonen för nödsituationer utan telefon teckning.
Det roligaste med hela grejen är att om det där är hans vanliga rutt han brukar jogga så kommer vi mötas igen. Då har jag ett ganska rejält batteri med förolämpningar förberedda. Endel involverar vad hans mamma och hans lillebror och vad de brukar göra medan han är ute och joggar. Å jag inbillar mig att jag skulle kicka lite ass, men jag är lite för mycket pacifist om jag ska vara ärlig.
Glöm inte att klicka på play på filmen i inlägget efter, då får jag stålar…. :o)