Desperat handling (recension av ”Fotografens ögonblick” av Joe McNally)

Som ni kanske märkt har det inte kommit upp några bilder på bloggen på säkert en vecka. Å jag håller ju på å bli tossig. Den här veckan har jag inte haft något att plåta, nästa vecka är det KANSKE Daniel Adams-Ray och The Ark. Har inte fått det bekräftat än, men jag håller ju på att bli tokig i frustration! Har ju vant mig vid att fota i snitt 12,5 band i veckan. Så vad gör jag? En desperat handling: Köper en fotobok så klart, det jag alltid gör när jag vill lära mig mer men har ingenstans att ta vägen (intellektuellt).

Fotografens ögonblick aka The moment it clicks

Boken jag köpte heter ”Fotografens ögonblick” av Joe McNally. Den är ganska lättläst och jag har redan kommit en en tredjedel in i boken. Den är informativ och man får höra små roliga anekdoter om hans bilder, hur han har löst problem och små fotografiska och tips och tips på tillvägagångssätt, även mellan människor. Det är det jag tycker är det svåraste. Jag ska erkänna att jag fick lite hicka när jag såg att förordet var av Scott Kelby, mitt absolut HAT-objekt inom fotoboksvärlden. Jag skulle kunna skriva sida upp och sida ner med hur illa jag tycker om hans böcker, men detta hör inte hit för han har inte skrivit boken. Jag läste inte ens förordet, jag är rädd att jag bara blir förbannad. Hur som helst, tillbaka till Joe McNally. Jag tycker boken är bra men den har ett stort problem. Jag tror att den översattes i Google-translate. Emellanåt får jag fundera på vad uttrycken skulle varit på engelska och läsa meningen igen för att få ihop sammanhanget. Tillexempel:

”Oavsett hur mycket skit du måste plöja igenom för att överleva som fotograf, spelar det igen roll hur många dåliga uppdrag, dåliga dagar, dåliga klienter, snobbiga motiv, irriterande skötare, överspända art directors, tekniska katastrofer, misslyckade tankar, kroppar och viljor, alla skullen, borden och måsten som förvirrar våra hjärnor och krälar i våra drömmar, kom alltid ihåg att göra plats för att fotografera det du älskar. Det är det enda sättet att få ditt hjärta att fortfarande slå som fotograf.”

Alltså, jag förstår ju vad han menar och det är ett viktigt och bra råd. Även om jag själv inte har problem med just det, jag fotar bara det jag älskar. Men som ”skullen, borden och måsten” eller ”få ditt hjärta att fortfarande slå som fotograf” ja, jo visst, men man säger inte så på svenska. Jag är inte professionell översättare så jag vet inte vad det ska vara istället. Men det finns folk som lever för sånt här, låt dom göra jobbet och göra det bra istället!

Sammanfattning: boken är innehållsmässigt riktigt bra, men om du köper den, köp den på originalspråket istället. Man blir bara förvirrad av den svenska översättningen med alla syftningsfel och feltolkningar. Se bara på titeln, på engelska ”The moment it clicks” alltså typ ”när det säger klick”. Det har blivit översatt till ”Fotografens ögonblick”… boken handlar fotografering inte fotografen...

Danko Jones på Grönan

Idag var det dags öfr Danko Jones. Min tredje gång jag plåtade dem. Det är så fantastiskt roligt, han har energin, JC posar och vilka miner Mr Jones gör! Det är ju helt fantastiskt! Men jag kände att jag var aningen oproffsig idag. Jag tänkte inte på exponeringen, jag jagade inga bilder utan snarare ”tog det jag fick” och sköt hysteriskt istället. Vet inte riktigt vadan denna oprofessionalitet men kanske var det för att det är fredag, veckan är slut och det var sååå länge sen jag fotade riktig rock! Kanske blev jag aningen Star-struck med, det borde ju bli mindre och mindre med tiden, men det blev mer istället, man har större koll och respekt kanske?

Jag övervägde först att jag skulle plåta vidvinkligt så jag får med allihop och backdroppen, men jag har så lite vidvinkel att det blir bara tråkigt och alla är långt ifrån varandra, jag får inte ens roliga effekter på linjerna, så jag hoppade det och gick över till tele-zoomen direkt istället. Det tråkiga är att det blir ju nästan bara porträtt då, det problemet hade jag även på popaganda, svårt att köra vidvinkel för scenen är så stor och då blir det bara porträtt med telen. Jag funderar över att köpa mig en jättevidvinkel, typ fish-eye så man kan ta lite roliga/kreativa bilder. Men det är ett senare problem, Här är bilderna!

Alla bilderna finns i Galleriet: Danko Jones

Bilderna på Danko Jones finns att köpa på Festivalphoto

Annars så är jag så himla stolt att jag gjorde två kändis-spottingar! Hehe! Raffe i Mustach var där och Dregen. Inser just att jag inte har fotat Dregen. Hm, får göra något åt det.

Sandra och Marisol var också där!!

Efter Popaganda och före Danko Jones!

Det tog till onsdag kväll innan jag kände att jag började repa mig efter helgen, trött som en toka och alldeles slut på energi. Lägenheten ser ut som skit, men jag lyckades i alla fall tvätta lite i helgen så jag har något att ha på mig. Som jag har sagt tidigare; man ska inte plåta festivaler på helgerna när man jobbar heltid! Det är verkligen inte att rekommendera. Men ibland bara Måste man. Tur att man har snälla kollegor som står ut med att man är lite trött ibland.

En tråkig sak som jag har fått reda på så här i efterhand är att detta var förmodligen Those Dancing Days sista spelning. :o( Dom som är så bra. (läs mer här på DNs artikel) Detta är ju fantastiskt tråkigt! Å speciellt som dom var ett av banden som verkligen verkade ha roligast på scenen! Å musiken är så himla glad. Men dom ska tydligen gå vidare till separata musikaliska utmaningar och plugga och så vidare. När jag hör sånt så förstår jag hur gammal jag är. Skulle aldrig komma på tanken på att sluta jobba å börja plugga. Känner att jag är för gammal för det. Men jag vet iofs inte om dom försörjde sig på detta. Det krävs ju ganska mycket för det. hur som helst! Massa jättetråkigt! :o(

Danko Jones på Debaser MedisI morgon är det dags för Danko Jones. Dom ersatte något annat band som jag inte minns vilka det var, men jag tyckte Danko Jones var ett uppköp oavsett! hehe. :oP Jag gillar Danko, sån helt sjuk energi på scenen. Han är helt genomsvettig efter första låten. Så fortsätter dom i samma helt sinnessjuka tempo in i kaklet och en bit förbi. Å va han pratar! Han säger en del vettigt och endel…. som man blir lite generad av att höra. Men det hör till. :o) Detta ser jag i alla fall fram emot massor. Dessutom kommer Sandra dit. Det ska bli kul att träffa henne igen. Det var länge sedan sist. Nä, nu måste jag tömma kameran så jag får plats för Danko, JC och trummisen Atom.

Så ska jag även försöka gå å lägga mig i tid ikväll. Ja, det var ju kört det med. Igen. Tur att det finns Coca Cola! :-)

Natti!

Popaganda 2011, lördag

14:30 Urban Cone
Jag har sett dem förut och de är väldigt bra. Jag hade inte riktigt placrat dem i popfacketutan snarare rock. Men det är kanske för att jag är rocker i själen och vill ha dem på min sida. Jag gillar det massor, ska man klaga på något så tror jag att båda sångarna har samma talfel/uttalsfel, som bara dyker upp ibland. Det åker liksom in för mycket sch-ljud. Som att man inte öppnar käkarna utan silar ljudet mellan tänderna. Men det gör inget. Det är lite charmigt. :-)

15:00 Those Dancing Days
Vicket mysigt gäng tjejor! Här märks det att det är roligt att spela musik och stå på scenen! Tajt, dansinspirerande gladpop med massa drag under galocherna! Gillar trummisen massor, det där är verkligen ingen lat tjej! Vilken fart! Ser nu att jag inte har valt ut någon bild på trummisen, ska åtgärda det.

15:45 Syket
Syket har INTE bråttom till slutet av sina låtar. Det går i sakta mak och man kommer fram när man kommer fram. Fikapaus!


16:15 Jenny Wilson & Tensta Gospel Choir
Jenny Wilson är säkert riktigt stor i sin genre och hon är riktigt bra, om man tittar objektivt. Men subjektivt så är det inte riktigt min kopp the. Känns som hon skulle passa jättebra på Jazz festivalen.


17:15 Stockholm konstsim herr
Halvnakna killar, hur fel kan det bli? Jag är där med kameran! :-)

17:45 Delorean
Fyra spanjorer som levererar ett himla drag och det är riktigt dansvänligt.


18:30 Säkert!
Ett av de band jag sett fram emot mest och hon är ju kanon! Men det visste jag redan. Å många verkar hålla med mig. Hon har ett väldigt speciellt rörelseschema, ett lite spattigt sätt att röra sig som ger ett osäkert intryck. Det gör det känns som att hon absolut inte förväntar sig att alla tycker hon är kanon eller tar det för givet, hon känns väldigt ödmjuk på något sätt. Fantastisk kort sagt!


19:30 Junip
Det här gick inte heller jättesnabbt. Men ganska skönt även om det inte hände jättemycket på scenen. Men det hör ju till musiken. Sångaren har en fantastisk röst som påminner om någon men jag kommer inte på vem. (Tillägg: En trogen läsare gjorde mig uppmärksam på att sångaren i Junip ju faktiskt är Jose Gonzalez som man har hört lite överallt tidigare. Så han låter inte som någon annan, utan han är den han lät som… eh, ja, ni fattar hoppas jag. Lottas musikutbildning fortsätter, jag lär mig nya saker hela tiden.)

20:15 Midlake
Men hallå. Det här är ju inte pop någonstans. Detta är väl softrock om något. Nu ska man ju inte hålla på och kategorisera sådär, men dom gör ju det när dom döper festivalen som dom gör. Då kan man ju inte låta bli. Nåja, skit samma. Midlake är i alla fall riktigt jäkla skitbra! Det rockar som attan! Fast på ett soft sätt. Med massor av tvärflöjt…

21:15 jj
Jj har jag fotat förut, då var det en ren mardröm om man ser till ljusförhållandena. Nu spelar de på samma scen, samma tid som Serenades gjorde igår och det var ett h-vete. Hoppas det blir bättre nu. (senare:) ja…. Det blev ju inte direkt bättre. Men räddad av publikkamerornas blixtar så fick jag en bild på ”gitarristen” i alla fall. Jag tror däremot att jag inte fick nåt på han som faktiskt spelar musiken/trycker på play. Synd. Det är ju faktiskt han och sångerskan som gör hela jobbet, så är det enda som gör att man vet att han är där att det låter musik och det rör sig ett litet självlysande armband i bakändan av scenen dit ljuset inte når. Alls.

22:00 Lykke Li
Jag kan inte annat än erkänna att jag blev lite nervös. Det fanns lite restriktioner på var man fick röra sig i fotodiket och jag har på något sätt idoliserat Lykke Li. Musiken är bra och hon bjuder verkligen på en visuell show. Publiken är taggad och hon är ju lite av en superstjärna. Jag glömmer hela tiden bort att hon är svensk. :-)

Massor av fler bilder hittar du  här:
Galleri: Popaganda 2011, lördag.
Se även: Galleri: Popaganda 2011, fredag

Jag var där för Festivalphoto, se mina bilder och min kollegas på Festivalphotos galleri om Popaganda 2011. Där kan man även köpa bilderna.

Resten av festivalen då? Bäst var helt klart solvarma smartiesmunkar med choklad på. Mums. Sämst var nog att jag fick så himla ont i axeln av väskan, känns som muskelinflammarion men vet att det går över på någon dag. Hade likadant på Peace & Love. Så går det när man bär runt på så himla mycket glas!

Men det är med ett visst vemod som jag lämnar festivalen. Hur man än räknar så är det sommarens sista festival. Visst, jag kommer plåta mer men det är säsongens sista festival. Efter det här går vi in på hösten. Det här markerar slutet på en fantastisk sommar. Jag vet inte hur många band jag har fotat men lågt räknat är det massor. 6 riktiga festivaler tryckte jag in från maj till å med augusti och massor med enskilda konserter.

Livet går inte under men det är slutet på en liten era. Min första stora festivalsommar. Men som sagt, Lykke Li har inte ens spelat klart än, och jag ser redan fram emot nästa konsert som jag hoppas blir Danko Jones på Grönan på fredag.

Popaganda 2011 -fredag

Idag var det första dagen på årets Popaganda. Här är banden som spelade och lite bilder.

14:15 Adventure of
11 pers. Riktigt dra med mycket själ. Även om det ljudmässsigt saknades något. Basen för lågt inställd? Bröstkorgen darrade inte.

14:45 Me And My Army
Var det soundchecken eller? Jag gillar Me And My Army massor ”på skiva”, men jag undrar om något hänt precis innan dom gick på scenen? Släpigt, spänt och inge drag alls. :-(

15:30 Samling
Jag gillar Samling. Det är bra musik, kanske inte röjig utan… Mörkpoppig? I brist på bättre uttryck. Kanske lugnrock? Tajt och bra, ganska likt det på skiva. Lite av en favorit hittils. Ja, bara tre band har iofs spelat! :-) (senare; de blev favoriten för hela kvällen)

16:00 Saint Etienne
Två glada kvinnor på sång och två ganska glada män på… Eh, dator? Lite gulligt och alldeles för gladpoppigt för mig. Men dom hade fina klänningar och ”körkvinnan” hade en fantastisk silvrig hudton. Hoppas jag får fram det i bilderna.

17:00 Cults
Lugnt och fint, men med en lite twist. Som den söta flickan i fin klänning och rött läppstift som pekar finger och skriker, men i rätt tonart. ”Pretty with an edge.” Jag gillar’t!

17:45 Henrik Berggren
Det är uppenbart att det är mer till Henrik Bergren än jag någonsin kan veta. Aldrig har jag sett så många stå och gråta på första raden. Å inte lite, utan verkligen mascara flödande, hulkande skrik-gråt. Han körde lite Broder Daniel låtar och det känns som jag inte är rätt person att säga något om det här, för jag har uppenbarligen ingen aning. Här är iaf bilderna, dom får tala för sig själva så får bilderna (som sig bör) stå för olika saker beroende på vem som ser dem.

18:45 Is Tropical
Hård väldigt elektronisk pop med väldigt mycket anonymitet. Gillade att trummisen hade hemnycklarna i ett snöre om halsen. Det enda som ger en hint om deras ålder? Sångaren halsade iofs vin med.

19:30 The Go! Team
Det här är musik man blir glad av. Ett himla drag och man vill bara dansa dansa dansa! Ett mycket jämnställt band med hälften tjejer och hälften killar. Till skillnad från ett annat band så spelade tjejerna även instrument. Tom trummisen var tjej. Fast ibland fanns det två, han spelade olika instrument på varje låt tror jag!

20:30 Serenades
Marcus KrunegÅrd och Adam Olenius i sin nya konstallation. Guben i lådan som jag har nämnt tidigare. Väldigt bra men mardröm att fota, inget frontljus alls så det blev mycket siluetter.

21:30 Arcade Fire
Riktig huvudattraktion och alla var som gamar, folk trängde sig och knuffades. (publiken, inte så mycket fotograferna.) Riktigt bra, ösigt och showigt.

Massa fler bilder finns i:
Galleri: Popaganda 2011, fredag

Det var lite annorlunda folk på popaganda i år. Färre ”typiskt popiga” och fler ”vanliga” och faktiskt en hel del rockers. Inte många men att det är några gör att det är många fler än förra året. Det är inte fullt så många breda, korta luggar, moppe-mustascher, flugor, kjol och låga finskor med knästrumpor som förra året. Å jag har bara sett ett gäng med glasögonen med stora svarta bågar. Vet inte om det är att det är lite bredare line-up i år som gör det. Eller om jag har vant mig kanske.

Dagen i övrigt har varit lite blandad. Jag har gillat mycket av musiken, det var egentligen bara ett band som var lite tråkiga. Humöret mitthar inte varit på topp hela dagen efter en… Vi kan ju kalla det administrativ miss så stundtals har jag gnisslat lite tänder. Men allt löste sig naturligtvis, än så länge, vi får se vad som händer imorgon. Det är när man upplever motgångar som man på riktigt märker vad som får en på bättre humör. I mitt fall är det musiken, framför allt live musik, och att få fota live musik.

Musiclovers

Jag är inte i Paris på fredag

Jag hade en dröm inatt. Jag drömde om Simon i Biffy Clyro. Det var jag och och några nära vänner (har inte listat ut vilka, men ingen var speciellt upprörd över att sitta vid samma bord som Simon så det utesluter flera av de närmaste) Vi satt vid ett bord och pratade. Det var en riktig ”meet & greet”  kan man säga. Sen sa han ”vi har spelat in en ny skiva” och spelade den första låten på skivan för oss. Den var JÄTTEdålig och disco-poppig. Jag försökte verkligen gilla låten men den var alldeles tunn och tråkig. Lite av en mardröm alltså.

När vi hade lyssnat klart på låten så satte sig Simon på sin Scooter och satte på sig en jättetöntig och ful hjälm och åkte där ifrån. Som tur var har jag aldrig drömt sanndrömmar tidigare så jag hoppas att skivan jag misstänker att dom spelar in nu är massa mycket bättre än det jag hörde inatt. Varför jag hade detta i mitt medvetande i natt? Jag lyssnade massor på Biffy igår och fick sånt Biffy längt att jag gick in och kollade om det var någonstans man kunde åka för att se dem. Var som helst. Det visade sig att dom spelar i Paris på fredag. Det är den sista spelningen på turnén och dom har inte släppt några fler datum….!!!…..!!!! Men hallå!!!!….. Dom har ju inte slutat turnerat på typ 25 år! Varför sluta nu? Okej, dom kanske behöver en paus, speciellt om dom spelar in nytt material. Men jag får sånt längt! Jag har sett dem live 5 gånger det senaste året. Men ändå räcker det inte. Jag är fast. Im hooked. Dom är mitt knark. Dom med.

På fredag är jag inte i Paris för att se turné avslutningen. Men jag kommer vara på Popaganda och plåta massor, och massa bra musik så det är inte synd om mig alls. Jag bara hoppas INNERLIGT att dom återkommer snart. Ser fram emot nytt material (dom spelade ju en ny låt i London) Men jag hoppas faktiskt se dom på lite mindre scener än arenor, inte för att dom inte förtjänar arenor utan för att dom gör sig bättre i mindre utrymmen, närmare publiken, med publik som älskar DEM inte väntar på Foo Fighters.

Här är låten jag lyssnade på igår (en sån dag när världen rämnar, allt gick snett och man bara ville krypa in i ett hörn och vara i fred) En sån dag så finns det bara ett band och lyssna på och det är just Biffy Clyro. Känslomässigt plåster och Alvedon i ett! :o)

Pepp inför Popaganda 2011!

Jag har lyssnat massor på Popagandas spellista inför helgen. Det är ju kanon! Det är bara ett band jag inte riktigt gillar och som jag spolar förbi hela tiden. Rätt bra statistik för 20 band och mig på en popfestival! Här är förresten Programmet för Popaganda. Det blir fullt ös hela tiden. Det ser just nu även ut att bli regn… hm. Så där halvkul, men det kan ändras under veckan. Hoppas på det!

Två av banden har jag fotat tidigare. Närmare bestämt jj (till höger) och Urban Cone, till vänster. jj var ganska svårfotade och jag hoppas på lite mer frontljus den här gången. Men hoppas även på killen med bubblorna igen. Eller ”gitarristen” kanske man ska säga.

Urban Cone var förra gången ganska svårfotade de med, men kanske snarare för att det var så himla ljust och mitt på dagen. Där lär det ju inte bli någon förbättring. De inleder lördagen kl 14:30, iofs ska man kanske vara glad för regn prognosen då så man slipper starkt solsken direkt på scenen? Nä, livet blir så mycket tråkigare när det regnar… :o(

Den här gången kommer jag inte behöva täcka alla banden som det har varit emellanåt på festivalerna, utan jag får med mig en kollega. Så vi får se om jag faktiskt tar en paus under något av banden… Nä, tror inte det! Det är ju sista festivalen för säsongen! Däm, hur ska det gå?! Jag har plåtat 6 festivaler den här säsongen och om man rundar av lätt typ 150 band i år. Hittills. Hur ska jag överleva när festivalsäsongen är helt slut?! Det är tillbaka in i mörkret. Inga mer solskensspelningar, inget mer regn, inga mer belgiska våfflor med alldeles för mycket chokladsås. Inge mer sjukt dyr skräpmat. Inge mer ISO 100. Förmodligen inte mycket under 1000 ens. Förrän nästa säsong. Så till helgen ska jag njuta, vare sig det solen skiner som aldrig förr, det regnar, snöar eller haglar. Men jag ska hålla mig undan om det börjar blåsa för mycket med tanke på tidigare händelser, både i år i Holland och förra året i Finland.