Kli i fingrarna

Ja, det är ju precis som det låter. Det kliar i mitt avtryckar finger! Vill verkligen fota!

Det ser ut som att jag kan bli ensam fotograf på Released Live & Unsigned på lördag. Det är en tävling för osajnade band, finalen är på lördag, gå in på hemsidan och rösta! Jag tyckte att Days of Jupiter var mycket bra. Sen får vi se vilka som är bäst live.

Det är bokat att jag ska göra intervjuer med, men vi får se hur det blir om jag är ensam fotograf. Om inte annat så blir det en Riktigt Hård lördag! Intervjua fyra band, fota fem band och massa mingel. Sedan leverera detta med. Tror jag tar med mig båda kamerorna och kör mingel med den lilla och extern blixt. Överväger starkt att fota minglet i jpg för att spara på… ja allt, diskutrymme, tid och process, har jag dem som jpg kan jag bara dubbelkolla och sedan kasta upp dem som de är. Men behöver nog ett till minneskort, klarar INTE på fem band på 8 gig… klarade precis 3 band på 16 sist. Behöver nog köpa ett 16 Gb eller större. Attsingens, dom börjar på tusenlappen. Veckorna innan jul och veckorna efter jag köpt nya kameran… :o/ Borde jag börja sälja av kamera prylar? Jag har ju användning för allt… utom… nä, jag har användning för allt en helg som denna som kommer.

Eftersom det är osajnade band som spelar och de är final så kommer förmodligen skivbolag vara intresserade av bilderna, så det är lite press på att leverera bilder. Inget är beställt vad jag vet men banden är bra så jag misstänker att åtminstone ett av dem kommer bli sajnade, om inte annat så för en ep eller något. Eller man kanske inte gör så? Nåja, bilderna kommer hur som helst bli uppmärksammade och vissa säkert uppskattade. Det är skönt med lite press på sig, så man inte slappar till.

För någon månad sedan så annonserade Biffy Clyro ut att man ville ha turné fotografer. En ny fotograf som är i början av sin karriär på varje spelning. Så man fick anmäla sig. Jag anmälde mig naturligtvis, men blev inte utvald. Men jag är heller inte förvånad, för jag anmälde mig till den fullsatta Wembly spelningen. Jag är inte säker på att det var någon i början av sin karriär som tog dom bilderna! De andra datumen så har man varit noga med att marknadsföra fotografen, det var man inte från Wembly spelningen. Bilderna är sjukt bra och dessutom är det massa bra backstage bilder och liknande. Hur som helst: Jag har tittat på mycket bilder och dessa är bland dom bästa. Se bilderna här. Även de andra bilderna från turnén är mycket bra. En sak som jag tyckte var rolig var att Simon ser ut att må bra. Han såg lite risig ut på bilderna från turnén när dom var här sist. Men nu ser han ut att må bra igen. Men det vet man ju inte. Hur som helst så hoppas jag att dom mår bra alla tre. Eller är dom fyra nu? Det står någon annan gitarrist där med. Nåja. Dom avslutade Englands turnén i lördags. Idag (tisdag) är dom i Sydney på andra sidan jorden och redo att köra igång nästa. Det verkar vara Mycket hektiskt att vara rockstjärna.

Då är det bättre att vara rockstjärnefotograf, man får sova i sin egen säng och höra massa olika band, inte bara sitt eget. Å man slipper stå på scenen, men får stå allra längst fram och slipper (oftast) trängas!

Utveckling i paustid

Jag är ju inte mindre peppad för rockfoto den här helgen är vad jag var förra. Skillnaden är bara att förra helgen hade jag tre konserter att fota, denna helg inga. Vad gör jag då? Jo, jag kollar naturligtvis vad alla andra har haft för sig i helgen. Jag kan rekommendera bildbyråerna, då får man mycket bilder på en gång och ofta har flera av byårerna varit på samma ställe så man kan jämföra bilderna. Igår spelade tex Elton John på Scandinavium. Jag kollar alltid dessa:

  • Festivalphoto så klart! Stora mängder bilder strömmar in
  • Rockfoto alltid proffsigt och alla stora konserter i Sverige täcks
  • Musicstage, är alltid bra de med.
  • Gaffa kollar jag in alldeles för sällan, men ska börja. Hittade just mig själv på en bild när jag fotar Deftones! :oD Dock varierande kvalité på Gaffas bilder.
  • I Shoot Shows -Todd Owyong, när man vill se lö kräm de la kräm de la world. Han har alltid något sjukt bra på lager och kommentarer om hur det var att fota just den spelningen så det är alltid lärorikt.

Annars så… ja. Är jag lite uttråkad. Så klart.

Filter funderingar

Jag fick ju fel filter när jag köpte kameran, jag fick 72 mm istället för 77, så det passade ju naturligtvis inte. Men idag har jag varit till Japan foto och bytt så nu ska det passa. Känns som jag behöver ett filter med tanke på att det är inte helt lugna miljöer jag befinner mig i. Jag pajjade ju ett filter på det andra stora objektivet. Skulle börja fota och det var bara pulver kvar när jag tog bort linsskyddet. Frågade idag om det kan hända av spänningar av linsskyddet men det sa hon att det inte kunde, utan bara om det fått sig en smäll. Men det var helt när jag satte på linsskyddet och trasigt när jag tog bort det. Linsskyddet satt lite snett och jag är helt säker på att det inte fått någon smäll. Det var första gången jag skulle använda objektivet och det var min bäbis. Det hade inte fått någon smäll. Så jag fortsätter tro på spänningar orsakade av att linsskyddet satt snett, eftersom fjädern i linsskyddet är jättehård. Men nu har jag nytt i alla fall! Men inte till tratten, bara till nya. Någon gång när jag känner att jag har 550:- extra så står nytt filter till tratten på inköpslistan.

Jag hann även läsa igenom hela boken ”Three songs, no flash” på tunnelbanan. Men jag skriver ett separat inlägg om det.

Förresten. Sorry om bloggen sett lite konstig ut i veckan. Jag gjorde en säkerhetsuppdatering och då försvann alla mina css inställningar. Men nu har jag fått tillbaka det mesta. Även en del andra funktioner pajjade, men nu ska allt vara tillbaka på banan.

Jag har dessutom kompletterat med lite fler bilder på Deftones, på begäran av Madelene.

Hoppas ni har en trevlig helg och får kanske lite fina vinterbilder! Ha det bra!

Förresten! Kom på varför Rockfoto inte visade några bilder på Deftones. Man fick skriva på en fotorelease för att få fota, vilket innebar att bilderna bara fick publiceras på det ställe som man är uppdragsgivare. Rockfoto hade säkert typ Aftonbladet, Expressen eller DN som uppdragsgivare och fick inte publicera dem på hemsidan. Jag fotade dock för Festivalphoto så bilderna får publiceras på Festivalphoto men inte säljas vidare. Jag fick även publicera dem i ”min proffesionella portfolio” alltså här. :o)

Bilder: Khoma på Arenan

Jag gjorde tidigare ett inlägg om måndagens spelning på Arenan, med Deftones som huvudakt, Coheed & Cambria samt Khoma som support. Men jag har inte postat några bilder, det är av rena sömntekniska skäl. Jag hade sovit 11 timmar på tre dygn och prioriterade att få upp bilderna till beställaren istället för bloggen. Men nu så!

Å så har jag funderat, tittat och funderat lite till. Jag tänker inte ens posta bilderna på Deftones och Coheed som ett inlägg, de finns som galleri men det får helt enkelt räcka. Jag är inte så stolt över min insats där. Jag är mer nöjd med bilderna på Khoma, men jag är inte säker på att det är tack vare min insats som fotograf, den karln är ju det mest uttryckfulla jag har sett! Han borde bli skådis! Tänk att spela in en musikvideo med honom. Det vore ju fantastiskt roligt.

Kollade lite snabbt igenom bilderna från de andra fotograferna jag visste var där. Marisol på Musicstage lyckades som vanligt. Hon fick hoppet. Men Deftones var svårfotade. Jag var helt övertygad om att Rockfoto var där, men inga bilder uppe så jag har väl blandat ihop fotograferna, inte konstigt med mitt ansiktsminne… :o) Hittar tråkigt nog ingen annans bilder på Khoma, väldigt få fotografer där då och ingen jag kände igen. Nåja, här är mina, dom jag gillar bäst av dem. Alla bilderna hittar ni här.

Jag gillar den här sista bilden men jag är lite kluven till den. Den säger ju  ingenting om musiken, konserten eller stämningen. Men den pratar ändå. Det är som en bild ur en film snarare. Han är rädd, någon förföljer honom. Det framgår inte att det är en mic han håller i. Visst kan det vara ett lasersvärd som han just ska till att fälla ut? Klart han är Jedi! Måste bara göra en bild på det…

Klockrent! Men olagligt? Bilder går ju inte som nyhetsbild längre, utan som konstnärlig tolkning.

Vaddå? Är det någon som undrar varför precis varenda en av Khoma bilderna är svartvita? Här ska du få se vad ljusdesignern lyckades med genom hela spelningen. Men jag är inte bitter:

Som ni säkert förstår ser jag mycket fram emot den 6 januari då Khoma spelar på Debaser Medis. Ett av mina absoluta favoritband att fota, lätt topp 3. Hoppas jag får fota och att man har valt en annan färg på ljuset under de tre första låtarna.

Nu ska jag försöka sova lite igen. Khoma har jag snart lyssnat sönder. Lugnar ner mig med låten Sextape av Deftones Fantastisk.

Bo Kaspers på Cirkus

Detta var första gången jag fotade på Cirkus, så jag var lite nervös för det. Var skulle man få stå? Det lär ju inte vara dike när det är sittplatser. Det visste man inte i ingångskassan. Så jag började bli nervös. Det slutade med att jag fick övervinna alla mina sociala fobier och gå å prata med Rockfoto. Det gick naturligtvis bra även om jag som vanligt är nervös när jag pratar med nya människor. Han fick betalt för att vara där, Svenskan och Expressen tyckte jag han sa… Jag fick äran av att vara där och se tre låtar med Bo Kaspers. Samtidigt som jag fotade. Det vore ju kul att få betalt och framförallt bli publicerad men, ja, vad är väl en bal på slottet?

En annan rolig bal på slottet: Jag kom in utan fotopass på bara mitt ansikte! Tanten i kassan hade glömt att ge mig fotopasset (eller såg jag inte att jag fick det? Dom var väldigt förvirrade och visste ingenting) Men vakten som jag känner igen väl och har pratat med flera gånger kände igen mig och sa något i stil med. ”Jag vet ju att du är fotograf, jag litar på dig.” Det gjorde den andra fotografen med, han hade tappat motljusskyddet och fick gå tillbaka. ”Kan du  hålla ett öga på mina grejer?” Så klart. Det var fantastiskt modigt av honom, min utrustning var värd 23 igår, idag är den nog nere på 18 eftersom den är begagnad. Hans var nog värd 3 gånger så mycket. Det finns en liten skön gemenskap! Det gillar jag.

Nog om sånt, hur gick fotot? Rätt okej, har lite problem med kameran fortfarande, hittar inte mina fokuspunkter i mörkret. :o/ Så det blir mycket suddigt, för den envisas med att fokusera på det som är närmast istället för det jag vill. Får läsa instruktionsboken på tåget i morgon. Den kommer nog följa med mig ett tag, undrar om man borde plasta in den? Som man gjorde i skolan, med bokpapper och allt. :oP

Fler bilder på Bo Kaspers här.

Du kan köpa bilderna på Festivalphoto.

Jag har funderat på om jag ska sätta upp lite mer mål för mig själv när jag fotar. Lite mer som en beställning. Jag vet ju vad jag i egenskap av layoutare skulle vilja ha att välja på och Festivalphoto är underbara men dom ställer inte så hårda krav på sina fotografer (svårt att ställa hårda krav när dom inte kan garantera att det rullar in några kulor). Då blir det upp till mig.

  1. Både stående och liggande bilder med lite luft runt så man kan trimma lite.
  2. Hela bandet och scenen, så man får ett sammanhang.
  3. De olika bandmedlemmarna (skulle jag vilja ha som band)
  4. Framförallt frontfiguren men även trummisen
  5. Coola bilder. Som layoutare i en dagstidning skulle jag nog inte tycka det är är det inte viktigast, då man försöker sammanfatta en stämning. Som band eller som vecko/månadstidning skulle dessa vara viktigast för mig. Något unikt med power som berättar något om musiken. Dessa är mina favoritbilder och anledningen till att jag gör detta.

När jag tittar på Rockfotos bilder från idag så är det en stor skillnad jag ser som jag sett tidigare, det är att alla på Rockfoto alltid har mycket mer färger. Man har mer kontrast och maxar (nåja inte riktigt) färgerna i Photoshop, jag är lite mer diskret och nedtonad, jag söker (oftast) ett annat… tonomfång är det bästa ordet jag kan komma på för att beskriva vad jag menar. Vilket är det rätta? Det är ju naturligtvis en smaksak men rätt svar på frågan är: Det beror på vad kunden vill ha. Å dom betalar ju Rockfoto, inte mig.


Plan Three publicerade mina bilder från igår som en länk på sin Facebook!


I morgon blir det myyyyyyyys! Å tokröj misstänker jag. :o) Tre band och bara två minneskort! Hur ska det gå? Det går åt dubbelt så mycket minneskort numer. Får köpa fler. Å så ska jag intervjua Deftones!

Tjejtjusning med Plan Three i Märsta

Plan Three är ett Stockholmsband som spelar precis den musiken som jag gillar. Deras skiva är fantastiskt bra och jag trodde dom var jättestora. Igår spelade dom på Garaget i Märsta. När jag var liten och gick på ungdomsgården… den var fyra gånger större än denna lokal i Märsta. Jag har varit på större pizzerior.

Nåja, jag och Malin gick och ställde oss längst fram, vi skulle ju trots allt fota. När Plan Three gick på så blev det dock ganska uppenbart att det här är ett tjejband. Minst de tre första raderna var bara tjejer. Med vassa naglar och viss desperation i blicken. Många kjolar var korta och toppar tajta och urringade. Nog för att medlemmarna i bandet är snygga men någon måtta får det väl vara på desperationen? Kombinationen mycket liten lokal och desperat publik var ganska… annorlunda. Man hamnade ju mycket nära bandet och jag var glad för mitt nya objektiv med lite mer vidvinkel, inget annat hade fungerat. Jag stod så nära att sångaren bokstavligen spottade på mig (av misstag) flera gånger, jag fick micstativet på mig och tjejen som stod bakom mig sträckte sig fram och taffsade (ja, du läste rätt – taffsade) på sångaren. Något som flera gjorde på flera av bandmedlemmarna under kvällen. Man är inte så blyg i Märsta en lördagkväll. Men bandet verkade inte ha något emot det.

Det faktum att alla bandmedlemmarna är tillräckligt snygga för att man ska misstänka att det är ett sånt pojkband som är sammansatt av skivbolag för att attrahera 13 åringar gjorde att bilderna fick en viss karaktär. Jag kan inte beskriva det som annat än flickporr. Jag fick anstränga mig för att försöka få in musiken i bilderna.

Jag undrar lite i mitt stilla sinne om det kan vara så att utseendet faktiskt kan stå i vägen för musiken. Se bara hur mycket av det här inlägget som handlar om musiken. Som är fantastisk! Det är lite tråkigt tycker jag.

Här har ni lite flickporr från Märsta på ett band som gör väldigt bra MUSIK:

Här finns ett galleri med fler bilder.

Här kan du köpa dessa bilder och fler på Plan Three på Festivalphoto

Här kan du se och köpa alla bilder på förbandet 21st Century Messiah på Festivalphoto

Fotomässa och ny kamera

Igår var det dags för Fotomässan och att köpa ny kamera! Mässan var rolig och jag träffade massa roligt folk, endel som jag träffar oftare (Pappa och Malin) och endel som jag träffar väldigt sällan så det var kanonkul! (Josefin, Sofie och Miranda, även Anna träffade vi på en snabbis. Alla från Rockfoto kursen i somras) Men det var även några som saknades som jag hade sett fram emot att träffa (Majja och Tille) Annars var mässan lite ordinär faktiskt, mycket fina bilder, men det känns som den var större förra året. Jag saknade Media Markt som förra året hade pallar med systemkameror uppställda till gris-pris. Sånt gillar jag. I år vann Japan Foto på pris.

Kameran blev det dyraste köpet jag någonsin gjort, efter huset och lägenheten naturligtvis. Det blev en Canon EOS 7D och ett nytt objektiv (Canon 24-70/f2.8 L USM). Mitt första L objektiv. (sånt med röd rand på!) Vad är skillnaden mellan ett objektiv med röd rand på och inte röd rand? I pris är den lille röde randen 150% dyrare. Å man får vad man betalar för brukar det ju heta. Det är bättre testat, korrigerat, skarpare och mer vädertätt. Vädertätt känns som en bra idé när man står mellan bandet och några tusen fulla hårdrockare. Jag köpte mig även en fin liten väska, en bok och ett filter. Men filtret måste jag byta ut för jag fick fel dimension. :o( Allt detta gick loss på ca 24 lök. Hua.

Det gick ganska bra att lära sig kameran, men jag har ju fortfarande endel kvar, jag leker ofta väldigt mycket med fokuspunkterna då det ofta är massa annat skit i vägen och jag har inte fått stenkoll på hur jag byter där än. Men det löser sig under dagen idag. Det enda större problemet jag stötte på var att jag inte kan öppna bilderna i något Adobe-program. CS4 stödjer inte 7D. Det kanske fungerar om man uppdaterar CS4… men jag har inte gjort det av någon anledning… Så under natten har jag fått installerat program och hittat ett helt nytt sätt att arbeta. :o( Men det fungerar, även om det är en tejplösning.

Jag är dock Väldigt glad för min nya kamera!

Nu kan jag inte skylla på utrustningen längre!

Jag har inga ursäkter kvar!!! (förutom min egen inkompetens) Nu ska jag bara komma på ett namn på den nya kameran! Om någon råkar läsa det här och har ett förslag så tar jag tacksamt emot! Hittills har den mest hetat Storebror. Men jag har ju redan en riktig storebror som gör sig väl förtjänt av namnet!

(Ja, bilden är oskarp, jag har ju fotat kamrorna så jag kunde ju inte använda dem…)

Mer utrustningsfunderingar och lite musik så klart. (Deftones mfl)

Idag gjorde jag slag i saken och gick och pratade med ett proffs! Det tog alla gamla griller ur huvudet… och stoppade dit nya. Såklart.

I följetongen 5D vs 7D vann 7D överlägset när det visade sig att de objektiv jag har och funderade på att köpa inte ens fungerar till 5Dn. Kommer aldrig ha råd att köpa gluggar till den så det blir 7D. Men så frågade jag hur det var med ISOn, om det var hög kvalité även vid höga tal. Visst var det så, men om jag skulle fota mycket med hög ISO, då skulle jag köpa Nikon.

Fan. Jag har länge tyckt och känt att Nikons bilder blir aningen krispigare, när man underexponerar med Nikon verkar det gå lite mer åt det blåa hållet med Canon alltid svänger åt gul/brunt. Det blåa blir mycket krispigare och jag gillar kvalitén på Nikon bilder. Men va fan. ALLT jag har är ju till Canon, även om jag skulle byta ut Tratten (Tamron 70-200/2,8) till en med Nikon fattning så har jag ju blixtar, fjärrkontroller och alla andra tillbehör till Canon. Dessutom kommer jag spara den gamla kameran (Canon 400D) och ha med båda emellanåt. Blir det lite strul med filhanteringen och såna konstigheter när man har två olika kameror? Nä, just det blir ju kanske inte ett problem, men jag kan ju tillexempel inte bara flytta blixten till den andra kameran. Å tjugofemte sidan så använder jag sällan blixten.

Canon EOS 7D:

  1. Jag har förmodligen lättare att lära mig kameran då jag redan har en Canon. Dessvärre så flyttar dom på alla knappar så dom sitter inte på samma ställe ändå. (+2-1=1 poäng)
  2. Jag har alla tillbehör och objektiv till detta. (Ett bra, ett halvroligt och två sopiga gluggar) (+4 p)
  3. Den ligger bättre i handen än Nikon (2 p)
  4. Den är aningen snyggare (0,02 p)

Totalt: 7,02 poäng

Nikon D300S

  1. Det är en Nikon. (-1 poäng)
  2. Jag måste köpa allt nytt (-5 p)
  3. Den är ful. (-0,02 p)
  4. Bildkvalitén (+4 p)
  5. Bildkvalitén vid höga ISO (liggande 8)

Totalt: 2,02 poäng plus oändligheten.

Jag tror jag har kommit till en punkt i mitt liv där jag får inse att när jag gick och vann den där kameran (Canon EOS 400D) för fyra år sedan så skrevs det mycket mer i mina stjärnor än jag kunnat ana. Jag får lita på ödet helt enkelt. Jag kan inte byta nu. Någon vacker dag när jag skriver ett sponsor avtal med Nikon (haha!) så blir jag en glad flicka. Men än så länge har dom inte ringt! :oP Å det är ju inte så att Canon är dåliga, det är ju hårfina skillnader, men det är just dom hårfina skillnaderna jag är ute efter. Men hallå: Kör Emma Svensson med Canon, då är det fan bra nog åt mig!!! Visserligen har hon 5D:an, men hon tjänar ju pengar på sitt foto med. Det gör inte jag. Än.

Stort tack igen bloggen! Du har hjälpt mig att få reda i mitt förvirrade huvud. Eller ja, du har gett mig ett ställe att reda ut alla trådar jag har fått från andra och mig själv. Nu vet jag vad jag ska ha:

CANON EOS 7D + 17-55/2.8 IS KIT (21 999:-)

Men hallå, vilket anti-klimas att det är värsta (s)kit objektiv på bilden… Rajala har lite kvar att jobba på i bildväg med andra ord.


På ett helt annat ämne: Deftones, Khoma och Coheed & Cambria

I helgen blir det hooola baloo! Förutom att jag ska på fotomässan är jag bekräftad på Plan Three (lördag), Bo Kaspers (söndag), och högst troligt även intervju av Deftones (måndag) samt för hoppningsvis fotning. Konstigt att det är lättare att få bekräftelse på att man får interjvua än att man får fota. Borde det inte vara tvärt om? Lättare att ha att göra med skivbolag än arrangör kanske?

Det kommer nog bli en fantastisk spelning på måndag med tre fantastiska band: Deftones, Khoma och Coheed & Cambria. Khoma fotade jag på Peace & Love i somras, det var fantastiskt så det gör jag GÄRNA igen. Förutom att jag gillar musiken oerhört mycket så är ju sångaren fantastisk på scenen, enorm känsla och inlevelse. Jag har även hört rykten om att bandet funderar i andra banor så de kanske inte har så långt kvar. Vilket vore väldigt tråkigt. Khoma var anledningen till att jag ville gå på den här spelningen från början. Sedan började jag lyssna på Deftones och Coheed & Cambria för att kolla vad det var och det är ju fantastiskt. Tre helt olika band som på något sätt matchar. Ser mycket fram emot detta. Har börjat fundera på massa frågor till Deftones med, spontant känns det inte lika nervöst som inför Disturbed. Vet inte riktigt varför. Kanske börjar jag (ve å fasa!) vänja mig?! Eller i alla fall veta vad jag har att vänta mig. OBS! Detta är INTE att misstas för att vara rutinerad, bara så att just nu, en vecka innan, så känns det mest rätt roligt. Även om jag hade aningen panikångest på förmiddagen så har den övergått i nyfikenhet och just nu känner jag ingen ångest över detta alls. Men jag oroar mig inte för att jag inte har någon ångest, det kommer säkert. Som ett brev på posten. Kan man få ångestdämpande på posten? Jag brukar få roliga mail om mer, men oftast mindre tillåtna substanser… Dom har säkert något mot sånt med. Nä, det är nog ingen bra idé. Jobbar på att förbereda mig i stället. Å träna engelskan ordentligt. Den hårda vägen.

Utrustningsfunderingar: 5D vs 7D

(VARNING! Tekniska termer förekommer bitvis hänsynslöst!)

Nästa helg är det dags för den årliga fotomässan här i Stockholm, naturligtvis ska jag dit. Jag planerar att köpa ny kamera och lite nytt ”glas”. Haha. (Jag ska börja prata lite mer foto slang tror jag.)

Objektivet jag tänkte köpa är en normalzoom (Tamron Objektiv AF SP28-75/2,8 DI IF XR till Canon) så jag kan få lite andra kompositioner, vill ha med lite mer omgivning och kunna stå lite närmre. Här finns en bra förklaring på vad de olika brännvidderna gör för kompositionen. Objektivet är inte problemet, klart jag vill välja en Canon med stabilisator och allt tingel-tangel man kan komma på, men jag har helt enkelt inte budgeten till det. Problemet är:

Kameran. Jag väger mellan två versioner. 5D och 7D. Dessa faktorer är de som är viktiga för mig med poängsättning:

  • Sensorstorlek och kvalité: 5D tar helt klart hem matchen, (5D 2p)
  • Bildserier, jag tar ofta bildserier på scenen, här är 7D snabbare, har dock bara siffror på jpg, inte på RAW. I jpg siffror är 7D dubbelt så snabb. (7D 2p)
  • Brännviddsfaktor. 5D ändrar inte brännvidden något utan har 1, medan 7D har en brännvidsförlängning på 1,6, vilket gör att man kommer aningen närmre med 7Dn. Båda är bra, fast på olika sätt. Står jag vid scenen är 5D bättre, står jag längre bort i lokalen är 7D bättre. Oavgjort.
  • ISO och kvalité vid hög ISO. 5D pga sensor kvalitén. (5D 2p)
  • Storlek. 7D är aningen mindre och jag har pyttehänder, kommer slita på handlederna med 5Dn. (7D 2p)
  • Megapixlar är inte viktigt, det skiljer mindre än 15%, då är kvalitén på sensorn viktigare. Kanske borde 5D tom få minuspoäng för att det blir för mycket data att hantera.
  • Pris. 5D: 19 500:-, 7D: 13 500:-. 7Dn ca 30% billigare. (7D 1p)

Summa: 5D får 4 poäng och 7D får 5 poäng.

Funderingar kring detta:
Aj fan. Jag var helt säker på att 5D skulle vinna i en ärlig uppställning. Hm. 5Dn är ju proffsigare med ff-sensor och allt. Men å andra sidan kommer jag typ Aldrig ha råd att köpa glas som gör den senorn rättvisa. Men det här med ISOn är ju Jätteviktigt. Men nu har ju inte 7Dn dåligt ISO omfång, frågan är skillnaden i kvalité vid höga ISOn, den är ju av Yttersta vikt, då kommer vi  ju in på sensor kvalité igen. Till höger har vi bild tagen med dålig kamera och mycket högt ISO, detta är inte risken med någon av dessa kameror, men det är detta bruset man vill undvika. (På scenen står Paramore, om någon undrade och inte tyckte det var jättetydligt! :) )

Magkänslan då?
Ja, den måste man ju gå efter med, det är ju kanske den som är viktigast. Jag vet inte. Jag vill ha en kamera jag kan växa med länge. Den jag har nu har jag växt med i många år och den kommer inte att pensioneras bara för att jag skaffar en ny. Magkänslan säger att det väger mellan sensorkvalitén och sekvenstagningen. Men å andra sidan, om jag inte kan greppa kameran ordentligt så spelar ju inte detta någon roll. Mina händer kommer ju aldrig växa. Nuvarande kameran (400D) ligger ju som en smäck i mina pyttehänder.

Tar jag 7Dn så kan jag på samma budget uppgradera objektivet till ett Canon.

Min magkänsla säger att jag behöver hjälp av ett proffs. Som vill mitt bästa, inte bara sälja upp den som har högsta marginalen. HJÄÄÄÄÄÄLP!!!!

Vill avsluta med ett stort tack till Tille som hjälpt mig med funderingar.

Taste of Chaos

Detta var min första arena!!! (intervjun med Disturbed och allt om det kommer i morgon, rättelse redan nu; intervjun blev inte omklädningsrummet, blev någon gränd i ett garage istället)

Alla mina portfoliobilder finns här

Dessa bilder och fler finns att köpa på Festivalphoto.net

Detta lärde jag mig/var roligt:

  • Roligt att man får mess från okända människor med info jag behöver, utan att jag vet vem det är ifrån. Ännu roligare är att det inte är relevant vem det är ifrån. :o)
  • Arenor är skitstora produktioner och allt är mer komplicerat, tog 3 vändor innan jag fattade var jag skulle in, visade sig att det var samma ställe som jag kommit ut på. Jag var dessutom tvungen att ringa en person så man blev personligen eskorterad via ett garage av en representant från Live Nation. Inte bara säga sitt namn i dörren här inte.
  • 70-200:an fungerade fin-fint i denna situation. På stora scenen för att alla är så himla långt bort, på lilla scenen för att jag stod så himla långt bort. (Hade blivit informerad om att det inte fanns något dike, så jag fotade på avstånd de första två banden där, sen visade det sig att det fanns ett dike och att det var bara att köra. Hmm…)
  • Hade varit najs med en 24-70 så jag fått mer lite mer av bakgrunden, för det var riktigt snygg scen.

Jag funderar på om jag är respektlös mot branschen ibland. Som bara kommer här valsande och tror att jag kan det här? Sen så tänker jag efter och jag har aldrig någonsin sagt att jag kan det här. Jag är valp. Å jag är stolt. Eller nä, jag är inte så himla stolt över att vara valp, men stolt över att jag vet det. Jag är nybörjare och jag lär mig fortfarande massor. Jag är förvånad och sjukt tacksam att man låter mig göra det här. Det gäller så väl Festivalphoto, Live Nation och Warner Music. Även om man ibland känner för att bara lägga ner när man ser sånt här.

Jag vet i alla fall vad jag ska göra i det glappet som blir i december/januari: musik orientering! Jag kan för lite om banden och känner till alldeles för lite band. Blir till att läsa in mig på historia massa annat om musik. Insåg idag att jag har legat i musikalisk-koma i 15 år, fram till i somras. Jag har 15 år att ta igen, det är väl ett lagom extrajobb under mörkaste årstiden?

Nu ska jag sova. I morgon är det Stone Sour och skriva rent intervju som gäller. Stone Sour blir (förmodligen) bara rent nöje dock. Med biljett och kompis, som på den gamla goda tiden.