Igår spelade mina favvisar Drylight på Debaser Slussen! Det var RIKTIGT bra som vanligt. <3 Dom är ju bäst helt enkelt och den där riktiga ”magi” känslan infann sig flera gånger. The spirit of Rock n Roll is alive and kicking…
Det var ganska svårfotat, kändes som dom glömde tända ”ljusriggen” som lös framifrån. Speciellt stackars Johan stod illa till, för att inte tala om Martin, trummisen. Jag har en bild på Martin, så jag har bildbevis på att han var där, men det är inte publicerbart. :o(
Jag hoppas komplettera lite med bilder, men det blev inte så himla mycket mer som är skit-bra. :o( Lite mörkt och trångt. Men ett dike, större scen och en ordentlig ljusrigg… *drömma* och med den skivan och det framträdandet så finns det ju bara en väg att gå: SUCCÈ!!!
Sådärja! då var årets första festival avklarad! Det var en ganska liten festival på Debaser Medis, med endel lite större namn och några lite mer okända. Spela gjorde bland andra Hästpojken, Britta Persson, Karl X Johan, Panter, Brodinski, The Sound Of Arrows, The Touch och Kutterfugel. Fredagen var lite mer poppig medan lördagen var aningen mer ”blipp-bloppig” massa bra musik även om det inte är exakt min vanliga genre.
En kompis ringde i söndags: ”Ett helt fantastiskt band ska spela! Du måste plåta” Jag kontaktade deras managment svarade på ackrediteringsförfrågan inom loppet av typ en timme. Helt sjukt föredömligt. Jag lyssnade in mig lite mer och dom är riktigt bra. Lyssna lite på Tantrum to Blind på Spotify eller kolla deras Facebook. Stämningen var gemytlig och mysig, inte alls lika punkig som musiken är. Jag tror det var ganska mycket släkt och vänner där. Jag stod bredvid någons mormor/farmor som satt på en stol, men till slut kunde inte hon heller sitta still utan reste sig och dansade loss. På golvet brevid mig satt även två typ sjuåringar! Inte något jag är van vid när man snarare förväntar sig en moshpit. Hur som helst, det gick alltså rätt lungt till i publiken, men jag kan tänka mig att det kan riva till ordentligt på en festival eller liknande!
Plåtningen var… lite av en mardröm faktiskt, men det var jag lite beredd på… Men jag trodde inte det skulle vara så här illa: bländare 2,8, 1/80 del och ISO… håll i er nu… 5000 likförbannat blev det underexponerat mellan 2 och 3 steg. Men dom ska ju ha en eloge för att ljuset inte rör sig alls så har man fått till en halvbra inställning så håller ju den genom hela. Men dom borde uppdatera sitt ljussystem lite. Eller börja använda det snarare. Dessutom spelade bandet punk… vilket innebär att man rör sig ganska snabbt så jag fick väldigt få bra bilder, men jag har några jag gillade i alla fall. Eller egentligen en.
Men bandet var som sagt riktigt bra jag kommer hålla koll efter dem i framtiden, vill fota dem på en större lite mer ljussatt scen. Gärna framför stor publik. Dom är förresten bokade till Pride.
Det såg länge ganska mörkt ut på publikfronten. Jag var där tidigt för jag tänkte att jag skulle behöva trängas med massa tjejer eftersom bandmedlemmarna är så söta. Mycket riktigt satt det en rad med tjejer där redan när jag kom. Men inte så lilla som jag trodde, så det gick bra. Men när förbandet Local Dealers spelade var det fortfarande bara två rader med människor framför scenen. När det väl var dags för Sugarplum så var det dock fullt. Tror alla hängde ute i det fina vädret i väntan på att dom skulle börja.
Ljuset var över förväntan och jag lyckades röra mig så jag fick alla vinklar. Men jag gick innan dom var klara för jag är för trött och jag kände att jag fick inget bättre än det jag redan hade. Bandet var roliga att fota. Det hände mycket och ibland fick jag för mig att dom körde ”hela havet stormar” med instrumenten. Jag tror alla spelade bas vid något tillfälle. Här är några bilder i alla fall:
En annan fundering som jag har haft länge, det är att hitta min stil, både i fotandet och Photoshoppandet, så man ser ”det där är en Lotta bild”, men också så jag har något att bryta mot. Men det är svårt att definiera sin egen stil, men jag funderar på om inte det här är en typisk Lotta bild, eller är de otypisk och jag bara gillar den därför? Jag vet inte. Jag tror vid närmare eftertanke att det inte är en typisk Lotta bild, men att jag vill att det ska vara. Eller är det bara en stil av Photoshoppning som jag gillar? Äh. Va fan. Jag gillar den i alla fall:
Kanske gillar jag bilden för att det känns som jag verkligen har tillfört något, både i fotandet och efterbehandlingen.
Det blev lite mer bilder än planerat idag. Jag ser det lite som kompensation för igår. Då bidde det ju bara skräp, även om motiven är fantastiskt söta.
6e) Dagens riktiga bonus! What’s the point?! Obs! Det är riktigt högt ljud på filmen så var beredd när du trycker på pläj.
Det var nog om dagens bilder. Några funderingar är alltid roligt: Jag har gjort en Spotifylista som jag kallar ”Lyssna på det här”. Där har jag lag in det jag absolut helst vill lyssna på nu. Där fanns bara tre band som var extrem pepp inför sommaren; 30 Seconds to Mars, Foo Fighters och Biffy Clyro. Men så någon gång i förra veckan så fick jag ett sånt attans Johnossi längt. Jag tror de spelades på radion när jag vaknade någon dag. Så de åkte in i listan de med. Jag kände att jag ville se dem. Sen så såg jag att de spelade på Grönan ikväll! Jag blev ju omåttligt glad! Sånt sammanträffande. (eller så kanske dom spelade dem på radion för att de skulle spela på grönan?) Jag tvingade med mig Malin som kompensation för att jag bangade på Bandit boat 11. (stackars Malin, förlåt). Det var fantastiskt! Så klart. Så rackarns roligt!
Så dök ju Markus Krunegård och Adam Olenius (till höger, här i Shout Out Louds på Popaganda 2010) på scenen och doade en låt. Den här killen är lite rolig, det är tredje gången jag ser honom på scenen på ett år. Inte en gång i samma band och inte en gång visste jag om det. Han är lite som gubben-i-lådan. Jag minns att jag blev förvånad förra gången med.
Men det var lite konstigt att vara på konsert utan kamera, jag gjorde ju mitt bästa med mobilkameran(!) men man känner sig onyttig på någotvis. Här står jag å ser dum ut, å det var ju rackarns vad långt bort de är! Hade ju inte kunnat bita varken John eller Ossi, ens om jag försökte. Vilket kändes konstigt. :o)
Imorgon är det Sugarplum Fairy. Det ska bli roligt det med, min första plåtning på Debaser Slussen… inte en stor lokal direkt. Men det ska bli roligt. Carl Norén spelar ju i det bandet. Honom plåtade jag i hans soloprojekt på Peace & Love förra året. Det var min första plåtning på Rockfotokursen. Så min första riktiga kan man säga. :o) Det är ju ett gäng jättesöta pojkar. Man känner sig lite gammal när man ser dom. :o/ Nåja.
Nu ska lotta sova ordentligt istället för att ligga här å dröna! Natti natti!
Sådär ja, då har man blivit av med den oskulden med. Jag har gjort min första plåtning i Globen! Nåja, om man inte räknar hockeyn, men det tycker jag inte man ska göra. :o) Hur som helst, det gick hur bra som helst. Eller ja, det var skiiiiiiiiiiiiit långt till scenen. Vi fick stå framför ljudbåset och jag tror att vi faktiskt hade 37 rader med folk framför oss, för vi stod jämte rad 37. Men jag var förberedd så jag hade med mig min stora tratt, 70-200:an. Det gick typ okej, men mycket blev oskarpt på det avståndet och det blev ju inga close ups. Vissa bilder har jag beskurit ganska friskt för att få till det. Men jag hade tillräckligt med pixlar för att göra det.
Det var en kul plåtning. Vi var åtta fotografer, en kände jag igen lite, men jag vet inte varifrån han är. Det var sex gubbar, jag och en tjej till. Vissa hade Riktiga objektiv, man mäter inte i cm längre. Utan meter, lyckligtvis inte hela, men en bra bit över halva i alla fall… och diametern framtill med glas var lätt över två dm. Tur att jag är lite blyg, annars hade jag nog sagt: Din är så mycket större än min. Nåja, slutsnackat! Här är bilderna.
Just nu händer inte så jättemycket på rockfotosidan, jag hoppas att jag får fota Jusuf Islam till helgen. (som Cat Stevens gjorde han låtar som tex Morning has Broken) Hela familjen ska gå på Globen men jag känner att jag är inte tillräckligt fan för att någon ska lägga närmare 700 spänn på en biljett men det vore ju fantastiskt häftigt att fota honom. Ganska kultigt. Men har inte fått något svar på ackrediteringen så det är dags att börja ringa som en toka imorgon. Har i alla fall skickat en påminnelse nu.
Var ju ute på massa foto i helgen när jag hade semester och allt, här är några bilder. Ganska långt från rockfoto men det var stenar på fotona? Jag gick ju på stenar (rocks) när jag fotade? Nä. Ingen som helst koppling, ber så hemskt mycket om ursäkt för det. Men kanske lite fina bilder ändå hoppas jag.
För övrigt har jag kommit ikapp lite mer med mitt liv så saker och ting börjar ordna upp sig. Det var bra med lite semester och avslappning och så är fantastiska chefen tillbaka på jobbet igen, så jag kanske kan börja göra det jag ska där. Å så har jag ju fått en fin diskmaskin av mina föräldrar, när den är inkopplad så har jag pejl på hela mitt liv igen! Tur det, för man kan börjar prata om kulturer i köket… och då menar jag inte att jag har massa kulturella kompisar som sitter i svart basker och diskuterar poesi… Men dom har definitivt startat religioner.
Jag var ute på fotoprommis med Majja i helgen. Det var fantasiskt roligt och jag följde upp igår med att ”skjuta” lite blåsippor på lunchprommisen på jobbet. Blev aningen mer nöjd med blåsipporna än krokusarna men så är det ju ibland. :o) Här är min favorit och under ett litet galleri med flera bilder.
Sen insåg jag till min förfäran att datumet för att vara med i nästa nummer av Fotosidan, där temat bland annat är ”Konsertfoto” gick ut i söndags. Jag som hade gått å sugit på den karamellen och skulle fixa å trixa ihop något. Å fråga massa folk om vilken bild jag skulle välja. Det sluta med att jag valde den jag gillar bäst själv, och det är (som alltid) den senaste, så jag skickade en lite tillfixad version av Yohio från Seremedy. Jag läste lite på Yohios blogg och insåg att den väldigt söta flickan faktiskt är en väldigt söt pojke på 15 år. Man lär så länge man lever och jag känner mig om möjligt ännu äldre än när dom inte frågade om leg på Systemet igår. Här är bilden färdig redigerad. Får se om den kommer med i tidningen, tveksamt, även om dom inte tittar så noga på deadlinen. :o/ Nåja. Jag tycker den är fin i alla fall och la upp den på Fotosidan, får se vad dom tycker, dom brukar ju kunna vara mer eller mindre frispråkiga ibland…
Undrar varför bilden dök upp i det lilla galleriet där uppe? Hm… teknikens under och min ständiga oförmåga att styra dem.
Igår var jag och såg Guano Apes på Nalen. De är ett tyskt skate-punk band som var stora på 90-talet. Jag hade inte hört talas om dem förrän för några månader sen.
Hur som helst. Dom var skitbra! Ett riktigt röj och riktigt bra musik. Bandet har helt sjukt trogna fans, halva lokalen verkade vara från runtom i Europa och vissa bara följer efter dem på turnén.
Rent fotografiskt var det lite av en mardröm, det fanns massor med lampor men man valde att inte tända dem så ofta och samtidigt. Att säga att det inte fanns något dike är dagens underdrift, scenen var 15 cm hög och jag fick nästan inga bilder på gitarristen eftersom han stod för nära och alltid hade micstativet framför sig. Å (inte bara) jag fick nog några blåmärken… publiken var väldigt entusiastisk… dom skrek så mycket efter låten ”lords of the boards” att bandet ändrade i spel listan och körde den istället för (en av mina favoriter) ”….” men jag fick höra ”this time…..” och massa andra bra låtar istället. Jag är ju inte värsta musikaliska geniet men det kändes som att alla var riktigt bra musiker med. Det svängde även i pauserna.
Men som sagt: en riktigt bra spelning på en riktigt liten scen. Hoppas på att få se dem igen. Undrar vad de skulle åstakomma på en festival?
Några bilder
Den här ovanför gillar jag som bild, men den är inte representativ för Guano Apes. Dom låter inte som den här bilden ser ut. Men jag tycker den är fin.
Den ovanför är en rolig bild tycker jag, den känns _ganska_ öppen i sitt budskap: den ställer fler frågor än ger svar. Som: ”varför har han kalsongerna på huvudet?” Och ”hur kan hon vara så allvarlig om han har kalsonger på huvudet?” eller ”vet hon om att det står någon med kalsonger på huvudet bakom henne?” Vaför inte ”händer det här ofta?” osv.
Den här bilden är ganska representativ för hur spelingen var. Ett himla drag och alla sjunger med.
så här dagen efter är jag lite mör, men det var sååååå värt det. Mörheten kan ju ha att göra meda att det varit en intensiv vecka på jobbet med. Tror att hela fredag kvällen blir inbokad som lotta tid. Inget internet och inget internet i telefonen heller. å bara liiiiiiiiiite telefon. Man kan ju inte låta bli helt…. ;)
Hela Galleriet: Drylight på Debaser Slussen
